Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarefter jag sätter mig i frid och ro i Stockholm och det
med ett godt samvete; men i skolen en gång på yttersta
dagen ansvara för edert klenmod, att icke våga
understödja Evangelii sak. — Till och med här i tiden skall
denna eder egennytta få sin tillbörliga vedergällning; ty
när Magdeburg fallit och jag med mina troppar återvändt
till Sverge, hur skall det då gå med eder och edert land?
Kurfursten och hans rådgifvare sväfvade hela dagen fram
och tillbaka mellan olika beslut; på ena sidan stod Tilly,
på den andra Gustaf Adolf; hvardera med mägtiga härar;
men den förra var på tio, den sednare endast på en mils
afstånd; hvarjemnte Berlin saknade alla fästningsverk. Han
medför också kanoner, var vanligtvis slutet på hvarje
rådsherrarnes yttrande; de mente nemligen, att Gustaf
Adolf äfven mot deras vilja kunde när som helst
bemägtiga sig staden. Detta gaf han dem också temligen
tydligt att förstå. Halft skämtande, halft hotande, yttrade
han till furstinnorna, att det berodde helt och hållet på
honom att för en eller annan vinter låta dem göra ett
besök uti det snöbetäckta Lappland. Ändteligen kl.9 om
aftonen gaf kurfursten det länge väntade bifallet. Spandau
och Küstrin skulle öfverlemnas åt svenskarna, men med
vilkor att äfven stå öppna för kurfursten och på sagdan
tid åt honom återlemnas. Till yttermera visso måste
Gustaf Horn och Johan Banér med serskild underskrift
försäkra vilkorens fullgörande, äfven i händelse af konungens
möjliga frånfälle. Härpå anställdes ett stort gästabud, der
det gick ganska muntert till. Kurfursten, som sökte i
vinet dränka sina bekymmer öfver det tagna beslutet och
dess möjliga följder, blef synbarligen allt mer och mer
upplifvad, likasom nästan alla de öfriga bordsgästerna,
utom Gustaf Adolf, hvilken iakttog sin vanliga måttlighet.
Men seende mod och glädje tindra i hvarje blick, ville
han försöka att vid detta gynnande tillfälle leda deras
lifvade sinnen till ett ädelt beslut om mera kraftiga och
allmänna åtgärder. Han stod upp, höjde sin röst och
uppmanade dem i ett kort tal att som bröder och
bundsförvandter med förenade krafter, svenskar och tyskar, tåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
