Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trots-Tilly och Trots-Pappenheim skulle väl nu göra skäl för
sina namn.
Frampå hösten 1630 anlände Pappenheim med en
betydligare styrka och jagade snart borgrarna tillbaka inom deras
murar. Vid jultiden kom Tilly sjelf med hufvudhären, och nu
omringades staden på alla sidor. Tilly uppmanade genom
serskilda bref administratorn och borgerskapet att underkasta
sig kejsarens beslut; men erhöll vägrande svar. Vintern
och de båda tågen till Demmins och Frankfurts
undsättning hindrade emedlertid Tilly från att företaga något
hufvudsakligt. I slutet af Mars öppnades dock den egentliga
belägringen och fortsattes under hela April månad. Det ena
utanverket eröfrades ofter det andra. Trots-Pappenheim af
Pappenheim, Trots-Tilly af Tilly; och d. 1 April blefvo sjelfva
förstäderna besatta, så att endast hufvudfästningen återstod.
Dessa framgångar voro dock ofta ganska dyrköpta.
Besättningen försvarade sig tappert och leddes af
Falkenberg med utmärkt klokhet och drift. De kejserlige
misströstade om att eröfra staden, så länge den försvarades af
en så tapper och skicklig befälhafvare. Man sökte
derföre att muta den fruktade motståndaren. Genom
hemliga underhandlare lät Pappenheim å kejsarens vägnar bjuda
honom grefvevärdigheten och 400,000 R:dr, om han ville
öfvergå till österrikarne. Falkenberg svarade sändebudet,
att den, som härnäst komme med sådant förslag, skulle
till lön få hampsnöre i stället för guldkedja kring halsen.
Pappenheim borde söka förrädare i sin egen här, icke
inom Magdeburg.
Olyckligtvis funnos likväl många sådana äfven inom
sistnämnde stad. De underhöllo hemlig brefvexling med
Pappenheim och underrättade honom om tillståndet. Vid
rådplägningar motarbetade de så mycket som möjligt
Falkenbergs nyttiga förslag, och sökte i hemlighet bland
folkhopen utsprida misströstan om Gustaf Adolfs hjelp, samt
begäret att genom snar och frivillig undergifvenhet blidka
kejsarens vrede. Deras bemödande blef för det mesta
fruktlöst. Vådeligare var det öfvermod, den njugghet, som
regerade borgerskapet. De behandlade soldaterna med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>