Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kurfursten tycktes ocksä i början hysa samma tankar och
vilja ytterligare lemna Spandau qvar i svenskarnas hand.
Men just vid denna tiden kom till Berlin general
Arnheim, skickad från kurfursten af Saxen. Denne hade
återigen blifvit lockad med hoppet om neutralitet, likasom
han lockade sig sjelf med hoppet att kunna hålla
vigtskålen jemnt mellan kejsaren och konungen. Arnheim
visste snart vinna Georg Wilhelm för dessa åsigter, heldst
Tilly aflägsnade sin krigshär och på samma gång hvarje
farhåga för densamma. Georg Wilhelm skref med
ändrade tänkesätt till Gustaf Adolf, beklagade sig öfver
svenskarnas långvariga vistande inom Branderburg, samt
begärde slutligen i följd af konungens skriftliga löfte att
återbekomma Spandau. Härom uppstod en liflig
underhandling, förd på konungens sida af gamla grefve Thurn, på
kurfurstens af Arnheim. Gustaf Adolf kunde omöjligen
fortsätta sitt tåg, utan att hafva ryggen fri, hvarföre han
fordrade Spandau och Küstrin samt ett tillförlitligt
skydds-och anfalls-förbund. Kurfursten deremot vägrade helt och
hållet att lemna de nämnde fästningarne och sökte genom
allmänna försäkringar att undvika det närmare förbundet.
Dessa underhandlingar hade redan varat flere veckor, och
Gustaf Adolf kunde ej vänta längre. Den 8 Juni tågade
han med hela krigshären mot Berlin och erböd sig att
samma dag återlemna Spandau; men förklarade deremot,
att han också från denna stund måste betrakta
kurfursten och dess folk som Sverges fiender. Han ämnade
derföre införa sin krigshär uti Berlin, samt begärde, att
kurfursten till undvikande af blodsutgjutelse godvilligt
måtte öppna portarna. Detta bud anlände klockan 10
om aftonen till staden, och klockan 9 följande morgonen
framryckte mot dess murar hela svenska hären, åtföljd af
nittio kanoner. Hofvet och innevånarne råkade uti lika
bestörtning; bud på bud utskickades för att öfvertala
konungen till uppskof, och Arnheim red oupphörligt fram
och tillbaka. Uti tre dagar varade detta mäklande; men
ingendera ville gifva efter. Slutligen blef Gustaf Adolf
uppbragt. Kurfursten, sade han, har mottagit de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
