Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på lifsmedel stanna qvar och företaga dess ordentliga
belägring. Gustaf Adolf var på sin tid den störste mästare
uti konsten att anlägga och försvara fästningsverk; och
han begagnade ofta den krigslist, att låta sina häfdingar
med smärre troppafdelningar svärma kring landet, under
det han sjelf med underlägsen men väl förskansad styrka
uppehöll och gäckade hela den församlade fiendtliga hären.
Så hade han gjort med Sigismund och Arnheim 1629
vid Marienburg; så med Tilly 1631 vid Schwedt; så var
det också som hn sedermera vid Nürnberg uppehöll
Wallenstein och den stora kejserliga hären.
Medan derföre fienden inväntades, erhöll konungen
underrättelse att några förrädare lofvat Tilly att vid dess
ankomst tända Werben och förnagla svenskarnas kanoner.
I följe häraf tog han tjenliga mått och steg. Vakter
utsattes att hindra de förrädiska försöken; kanonerna
laddades med kartescher och stora vedhögar samlades här och
der bakom staden. Konungen ville fånga fienden i dess
egen snara.
Den 27 Juli klockan 2 eftermiddagen såg man Tilly
med hela dess här rycka upp på backarna vester om
Werben. Trettiotvå grofva kanoner framdrogos och
öppnade en häftig eld. Svenska artilleriet svarade enligt
konungens befallning allenast med ett eller annat skott,
hvarjemnte vedhögarna antändes. I anledning af den
stigande röken och svaga kanonelden trodde Tilly, att hans
hemliga uppdrag blifvit lyckligt utförda, och beslöt att
angripa lägret. Hertig Adolf af Holstein ledde anfallet.
Då kejserliga regementerna tågade mot vallen, hördes från
svenskarnas sida icke ett enda kanonskott, utan endast
en matt och afbruten mösköt-eld. Österrikarna sprungo
trygga och glada framåt; men knappt kommo de inom
riktigt karteschhåll, förrän de mottogos af ett så
förstörande kulregn, att hela leder ströddes efter jorden, och de
öfriga flydde. Baudis med rytteriet föll ut efter
flyktingarna, görande bland dem ett ansenligt nederlag.
Måhända hade österrikarnes förlust blifvit än större, om icke
den försigtige Tilly hållit i beredskap en betydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
