Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den efterrätten torde likasom annorstädes finnas många
nötter, som icke blifva lätta att knäppa. Derföre akten
eder, gode herrar, att i icke derpå biten tänderna sönder.
_ Förslaget var emedlertid för kurfursten sjelf en
ganska hård nöt att bita på. Hela natten och halfva
följande dagen voro både han och hans rådgifvare dermed
sysselsatta. Somliga tillstyrkte att efterkomma kejsarens
begäran. Danska och böhmiska konungarnas olyckor
varnade för olydnad. Svenska konungen vore dessutom en
främling, hvilken torde fordra lika så stora uppoffringar
som kejsaren; men deremot gifva vida mindre säkerhet,
varande i sig sjelf svag och fattig, med endast några
koppargrufvor till inkomst. Kejsarens magt vore deremot
ett väl rotadl, starkt och vidt utgrenadt träd, som icke
af en bräcklig kopparyxa fallas kunde. Å andra sidan
framställde man vådan af kejsarens växande magi,
katolikernas öfvermod och protestanternas förestående
undergång. Sistnämnde skäl fingo slutligen öfverhand, emedan
Kurfursten verkligen var lutherska läran af hjertat
tillgifven. Han utfardade ett svar, hvari han tackade Tilly
för bemödandet att stifta fred; förklarade sig sjelf nu
likasom alltid färdig till förlikning; men kunde dock icke
underkasta sig de föreslagna vilkoren, och det af skäl,
som han redan mer än en gång framställt. Han hade
väl från flera håll hört påstås, att kejsaren ämnade
genom Tieffenbachs och Tillys härar från tvenne sidor
angripa och underkufva Saxen; men han kunde dock aldrig
sätta tro till sådant. Det vore en alltför otacksam
belöning för all den välvillighet, alla de trogna tjenster, som
kurfursten bevisat. Kejsaren har vida större anledning
att använda sina troppar mot den främmande konungen,
än mot en af rikets mest trogna och fredliga furstar. Af
detta svar insåg Tilly, att del var nu mera föga godt att
vänta af kurfursten, heldst från flera håll berättades, att
denne på samma gång börjat underhandla med Gustaf
Adolf. Tilly ville göra ännu ett försök. Deri 1 Sept.
afsände han en ny uppmaning att visa kejsaren tillbörlig
lydnad; att icke inlåta sig i några vidlyftigheter o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
