Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pålitligaste rådgifvare föllo undan. Vesuvius gjorde ett utbrott
och anställde förfärliga härjningar. Bäjern, skrämdt af
kejsarens växande öfvermagt, förehade hemliga
underhandlingar med Frankrike; och spanska flottan led ett
betydligt nederlag mot holländarne. Endast några dagar efter
sistnämnde drabbning stod slaget vid Breitenfeld, hvilket
helt och hållet omintetgjorde kejsarens öfvermagt, upplöste
hans här, och öppnade för fienden fri väg till hans
arfländer och hufvudstad. Förskräckelsen i Wien var ej
heller ringa. Många talade redan om alt flytta ned till
sina egendomar uti bergstrakterna af Kärnthen och
Steiermark; och munkarna uppreste på norra sidan om Donau
ett kapell åt S:t Brita, på det hon måtte från de
rättrognas länder afvända sina landsmäns vilda raseri.
Ferdinand uppförde sig vid detta tillfälle med
orubblig ståndaktighet, aldrig talande eller ens tänkande på
flykt eller förlikning. För att bekosta krigsrustningarna
utlemnade han gerna sina egna hopsparade tillgångar, och
underkastade för samma ändamål sig och sitt hof de
kännbaraste inskränkningar. Icke mindre än tjugutre
kammarherrar fingo på en gång afsked, som öfverflödiga, och
lönerna anslogos till krigskassan. Detta kejsarens
efterdöme verkade både på högre embetsmän och på främmande
furstar. Konungen i Spanien gaf 300,000 dukater;
Ferdinands son 300,000 riksdaler, biskopen i Wien 80,000
af samma mynt, kardinal Dietrichstein 100,000 gyllen,
vice rikskanslern v. Strahlendorff 18,000 dukater o. s. v.
Med dessa och dylika exempel för ögonen erlade folket
villigt de ökade skatterna, och på sådant sätt såg sig
Ferdinand snart åter i stånd att utrusta en ny och
fruktansvärd styrka.
Påfven var enligt allas tanka den, som vid detta
tillfälle bordt visa den mesta ifvern. Men denne, namnet
var Urban den åttonde, trodde, liksom Richelieu, att
Ferdinand mera åsyftade egna än katholska lärans fördelar.
Ferdinands krig uti norra Italien hade också i flere
hänseenden verkat ofördelaktigt för påfven. Slutligen visste
Urban ganska väl, att Gustaf Adolf uti fördraget med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
