Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förslag voro bragta å bane. Det ena att rakt genom
Saxen, Böhmen och Österrike tåga mot Wien, på hvilken
väg man väntade föga eller intet motstånd; det andra att
förfölja Tilly och hindra honom från att uppställa en ny
krigshär. Båda delarna hade sina fördelar, sina
olägenheter; båda voro lika nödvändiga. Det beslöts derföre,
att saxiska och svenska härarna skulle skiljas och tåga
hvar åt sitt håll. Kurfursten föreslog, att Gustaf Adolf
borde angripa Böhmen och Österrike, under det saxarne
förföljde den flyende Tilly. — Mången har både då och
sedermera funnit tadelvärdt, att Gustaf Adolf icke antog
detta förslag, och man har påstått, att han i sådan
händelse lätt kunnat framtränga genom de nästan värnlösa
österrikiska arfländerna, eröfra Wien och derstädes
föreskrifva kejsaren både freden ocb dess vilkor. Gustaf Adolfs
dels öppet uttalade, dels hemligt hysta motskäl voro
följande: först nemligen, att man, med någon kännedom af
Ferdinands ihärdiga sinnelag, hade all anledning att tro,
det han icke ens genom Wiens förlust kunde skrämmas
till en ofördelaktig fred; han skulle endast draga sig
undan den hotande stormen, samla nya härar och dermed
stänga konungens återväg. Likaledes hade man mycken
anledning att befara, det Tilly snart skulle draga till sig
nya förstärkningar och med dem kanske lätt nog
öfverväldiga saxarna, och sedan taga svenskarna i ryggen.
Slutligen var det högst angeläget att befria de i sydvestra
Tyskland varande protestantiska furstar och folk, och med
deras magt öka sin egen, samt beröfva kejsaren de rika
hjelpkällor, af hvilka han genom dessa länders
förtryckande var i besittning. Det blef derföre också afgjordt, att
kurfursten skulle intränga i Böhmen, Gustaf Adolf
deremot tåga efter Tilly. Jag skall, sade han, förfölja den
gamle korporalen ända till verldens slut. Denna
öfverenskommelse bekräftades med ett gladt gästabud, der
konungen drack brorskål med Johan Georg och några
andra närvarande furstar.
I enlighet med det fattade beslutet ordnade
konungen sina angelägenheter och troppar. Uti Mecklenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
