- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
314

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle Tott föra befälet och framtränga mot Hamburg och
Brehmen. Uti Brandenburg Alexander Lesslie och
Hamilton. Thurn skulle följa kurfursten till Böhmen för att
der uppsöka sina gamla vänner. Banér ställdes i trakten
af Mecklenburg, fursten af Anhalt uti Hall, Wilhelm af
Weimar uti Thüringen. Bud skickades till Axel
Oxenstierna, att från Tyskland begifva sig till Preussen för att
biträda vid ledningen af det hela.

Den 17 Sept., sedan dessa förberedelser blifvit
vidtagna, lät Gustaf Adolf hela krigshären sätta sig uti
rörelse. Den förut omnämnda planen ändrades sålunda, att
konungen icke följde Tilly till Neder-Saxen för att icke
draga kriget och dess bördor öfver dervarande
protestantiska länder, utan beslöt att i dess ställe tåga nedåt
Franken och besöka de rika, af kriget ännu förskonade
katolska biskopsdömena Bamberg, Würzburg och Mains, eller
die Pfaffengasse,[1] som denna nejd vanligen kallades.
Han tågade derföre genom Erfurt, ner mot de skogiga
bergstrakter, som skilja Thüringen från Franken.
Svenskarna gingo i anseende till vägens trängsel uti två
afdelningar. Baudis öfver Gotha och Schmalkalden;
konungen deremot öfver Arnstadt, Ilmenau och Schleusingen.
Mellan de tvenne sistnämnde orterna låg högsta och
svåraste delen af vägen, och trenne dagar gingo förbi, innan
svenskarna hunno fram genom dessa oländiga skogar och
klippdalar; ja mången gång måste tåget om morgonen
börja så tidigt eller om aftonen fortfara så sent, att för
vägens upplysande facklor måste fästas vid träden. Från
dessa dystra och ofruktbara höjder nedstego ändteligen
tropparna till Frankens rika dalar och slättland. En hop
katolska bönder försökte att göra motstånd, men blefvo
utan möda skingrade. Königshofen, landets först
mötande gränsfästning, blef omringad och uppfordrad. Den
ville försvara sig. Gustaf Adolf lät derföre framdraga
kanonerna och nedsköt inom kort ett af tornen, hvarförutan
den af trähus bestående staden kunde när som heldst


[1] Prestgatan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/6/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free