- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 6. Gustaf II Adolf /
316

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För att äfven i dessa trakter äga någon fast
stödjepunkt, beslöt Gustaf Adolf att, till hvad pris som heldst,
bemägtiga sig detta slott. Saken hade dock många
svårigheter. Borgen var belägen på en brant höjd och efter
tidens sätt icke illa befästad, dessutom af den rika
erkebiskopen försedd med mun- och krigsförråder för ett helt
år. Redan att komma öfver floden var ingen lätt sak,
ty Keller hade dels sönderhuggit, dels till andra sidan
öfverfört alla båtar; och dessutom sprängt tvenne hvalf af
den öfver strömmen ledande bryggan. Från det höga
fästet riktade han obehindradt sina kanoner åt alla sidor;
och endast med möda kunde svenskarna bland stadens
byggnader vinna skydd mot de öfver högt och lågt
flygande kulorna. Till råga på svårigheten kom
underrättelse, att Tilly med sin nya krigshär skyndade till
fästningens undsättning.

Gustaf Adolf beslöt derföre att sjelf så mycket
ifrigare skynda med anfallet. Plankor kastades öfver de
sprängda brohvalfven, och skottarna fingo befallning att på
denna smala och vådliga väg springa öfver till andra
sidan. Ett hotande kulregn mötte de framryckande; och
tvenne bröder Ramsay, hvilka gingo i spetsen för sina
landsmän, störtade dödeligen sårade till jorden. Då
skottarna kommo till plankan, som låg nära 24 alnar högt
öfver floden, hisnade de och veko tillbaka, icke för
kulorna, utan för den vådliga spången. Emedlertid hade
det lyckats konungen att erhålla båtar och att på detta
sätt till andra stranden öfverföra åtskilliga troppar, hvilka
derstädes skyndsamt uppkastade försvarsverk, och med
efterkommandes hjelp återdrefvo ett från fästningen företaget
utfall. Svenskarna, dristigare genom denna framgång,
började den ena efter den andra springa öfver plankorna, och
innan qvällen hade konungen redan en betydlig styrka
samlad på vestra sidan floden; hvarefter belägringsarbetet
följande morgon börjades.

Två dagar besköt konungen ett af slottstornen, i hopp
att detsamma vid nedstörtandet skulle fylla grafven och
lätta stormandet. Det föll, men så, att den åsyftade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:06:13 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/6/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free