Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nemligen, att han till beständigt studerande hade uti sin
boksamling Luthers skrifter; men dolda under band och
tittel af Livius. Emedlertid saknade ej heller denne prins
ett betydligt anhang, varande för sitt raska och glada
väsende älskad både af adeln och menigheten. Slutligen
funnos många, som, missnöjda med hela konungahuset,
kastade ögonen på inhemska herrar eller främmande
prinsar. Riket sönderföll uti flere partier, hvilka blott
afvaktade konungens död, för att i full strid bryta ut emot
hvarandra.
Bland de mägtigaste ädlingar på denna tid, var
Kristofer Radzivil. En brefvexling upptäcktes, som åsyftade att
vid Sigismunds framtida frånfälle på polska thronen
upplyfta hertigen af Orleans, Ludvig den trettondes broder;
och Radzivil misstänktes som tillställaren. Straxt derefter
blef fältherresysslan öfver Stor-Lithauen ledig, och
Sigismund utnämnde dertill den åttioåriga Leo Sapieha, med
förbigående af Radzivil, som till platsen hade mesta både
förmåga och rättighet. Följden blef först förlusterna mot
svenskarna år 1626 och sedan Radzivils beständiga
motvilja. För att hämnas sin lidna oförrätt beslöt han att
störta den hatade konungaslägten från thronen, och dit
upphöja dess arffiende Gustaf Adolf. Som skäl skulle
uppgifvas, först denna konungs stora anseende och
egenskaper; sedan hoppet att på detta sätt lösa den eljest
olösliga striden mellan båda rikena. Radzivil rådgjorde
härom med Johan Skytte, som var ståthållare i Riga, och
efter erhållen uppmuntran begynte han att värfva
anhängare; ibland andra sjelfva Leo Sapieha, unga Zamoisky
och slutligen fältherren Gosiewsky, hvilken, missnöjd med
Sigismund, hade under fångenskapen i Sverge lärt känna
och värdera Gustaf Adolf. Meningen var att till
konungavalet först och serskildt sammankalla Lithauens
innevånare, hvilka man trodde sig lättast kunna leda.
Gustaf Adolf lyssnade icke ogerna till förslaget, och
snart öppnades derom bestämda underhandlingar. Första
hindret var, att han bekände protestantiska läran; derpå
svarades att, just enligt denna lära, borde ingen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
