Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta är dock alltsammans ännu en helt och hållet
obevisad gissning.
Genom slaget vid Breitenfeld och svenskarnas derpå
följande hastiga framsteg blef kejsaren försalt uti en
ganska obehaglig ställning. Tilly hade förlorat både eget och
andras förtroende, och kunde ej mera med hopp om
framgång användas, åtminstone icke mot den segrande Gustaf
Adolf. Pappenheim, Altringer, Ftlrslenberg m. fl. saknade
ännu nog anseende. Endast ett nytt namn kunde gifva
nytt bopp. Men detta nya namn, hvilket kunde det
vara, om icke det gamla namnet Wallenstein, omgifvet a(
en ännu ofördunklad vapenglans, och af soldatskarornas
kärlek och hopp. Hans vänner inom kejserliga rådet
började äfven höja sina röster, beklaga det förhastade
afske-det och lifligt yrka, det han återigen borde sättas , i
spetsen för tropparna. Dervid mötte likväl ett starkt
motstånd. Jesuiter och spaniorer yrkade, all kejsarens son,
konung Ferdinand, understödd af någon erfaren krigare,
borde utnämnas till fältherre. Såsom arfvinge och
förmodad efl’erlrüdare, nore han den mest passande person
att sig delta värf åtaga, och skulle såsom sådan lättast
finna både furstar och folk beredvilliga att understödja
deras blifvande bekerrskare. Han skulle också derigenom
komma i tillfälle all ådagalägga den stora skall af
förstånd,, mod och skicklighet, som ännu, för allmänheten
okänd, hvilade inom hans bröst. — Att deremot taga
Wallenstein vore i många hänseenden betänkligt. Man
skulle derigenom uppreta hela tyska riket, som värre än
döden halade och fruktade denne fältherre. Kurfurstarna
sjelfva, hvilka i Regensburg gjort allt för hans afsällande,
skulle nu genom återupptagandet tvingas till det yttersta.
Det vore dessutom högst oförsigligl alt lemna hela sin
lycka i händerna på samma person, som man nyligen så
djupt förolämpat; serdeles då denne är, såsom
Wallenstein, känd för ytterlig stolthet och hämndlystnad. Hans
vid afsätlningen låtsade undergifvenhet borde ingen
bedraga. Hans hemliga underhandlingar med Sverge och
Holland, hans yttrade hotelser m. m. visade nogsamt, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
