- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
6

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

började med dessa ord: Konungen ar död! utbrast
bcla församlingen i så högljudda snyftningar, att de
fle-re gånger afbröto talaren. Men när han framställde
förslaget att erkänna Kristina för Sverges drottning,
hördes ett knotande sorl bland allmogen; ly många
hade låtit bedraga sig af ryktena från Polen. En bland
bönderna, vid namn Lars Larsson, afbröt Oxensljerna
och sade: »Hvem är denna konung Gustafs dotter? Vi
»känna henne icke, och hafva henne aldrig setf.» —
»J skolen få se henne, om j viljen,» svarade
Oxen-stjerna ocb hämtade strax den unga furstinnan in i
rikssalen och visade henne för allmogen. Lars Larsson
steg fram, betraktade noga hennes anletsdrag och
utbrast slutligen: »Ja! det är hon sjelf. Sel det är
sa-»lig konungens näsa, ögon och panna! Iienne vilja vi
»hafva till vår drottning!» Härpå leddes Kiistina siraxt
upp till tronen och blef af samteliga ständerna som
drottning erkänd.

Det finnes visserligen spår, att Svenska adelns
republikanska afsigter vid dctla tillfälle åter varit å
bana; samt att några velat iakttaga den gynnande
tidpunkten, att inskränka arfsrätten och kanske
konunga-rnagten, och rådet undvek verkligen och med flit att
uttala den allmänna grundsatsen, att Sverge var
arf-rike. Men å andra sidan finner man hos alla
ansed-dare personer en liflig glädje att uti Kristinas person
och arfsrätt hafva en fast punkt att sluta sig till
under striden mot de skilda partier, som ©tvifvelaktigt
skulle uppkomma. Kristina, hennes arfs- och kungliga
rättigheter blefvo just den stödjepunkt, hvarpå den nya
regeringen grundade sin byggnad.

Det första och vigtigaste ärendet var således
lyckligen afgjordt; men det återstod att bestämma, huru
under drottningens minderårighet regeringen skulle
förvaltas. Bönderna yrkade, det landet borde såsom
fordom styras af en ensam riksföreståndare T); men här-

g i) S. st. d. 6 Febr. iG33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free