- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
32

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gåfvor och årspenningar. Men Oxenstjerna visste att
rned klokhet och ståndaktighet afböja älven detta
förslag. Franska sändebuden blefvo uppbragta, och
klagade hos Richelicu öfver Oxenstjernas envishet och
högmod. De sökte i hemlighet förminska Sverges
inflytande öfver Tyska angelägenheterna; men af
fruktan för det ändå mägtigare Österrike vågade ds
ickeöppet bryta hvarken med Sverge eller med
rikskansleren; tvärtom förnyade de slutligen under yttre
höflig-hetsbetygelser det redan i Gustaf Adolfs tid afsiutade
förbundet mellan Sverge och Frankrike.

Äfven England uppträdde som Sverges medtäflare»
Såsom slägtinge till det af kejsaren afsatta kurfurstliga
Pfalziska huset, tog sig Engelska konungen anledning
att erbjuda en krigshär till besättande af Pfalziska
länderna; hvarmed han åsyftade att småningom, enligt
Rusdorfs plan, tillvälla sig förmanskapet öfver det
Evangeliska förbundet. Men dels oenigheterna inom
England, dels overksamheten hos dess konung gjorda
det för Oxenstjerna lätt att afböja detta försök.

Ett annat dylikt skedde från Holland. Det
erbjöd sig att lemna Sverge både troppar och
penningar, samt att understödja dess anspråk på hela södra
Östersjökusten, om Sverge deremot ville lemna
Bremen åt Holland. Men Oxenstjerna nekade att ingå på
detta förslag.

Så bestormades han af de främmande magternas
sändebud, och icke mindre af Tyskarna sjelfva. Det
är omöjligt att här uppräkna de många tvister, som
dageligen och stundeligen före föllo; den småaktighet,
hvarmed man vanligtvis gick till väga; den afund, som
beständigt visade sig inbördes och mot Svergr*.
Ständerna kommo väl tämligen snart öfverens om att åt
Sverge uppdraga ledningen af kriget, och de erbödo
således Oxenstjerna att blifva Evangeliska förbundets
Direktor. Men till inskränkande af hans magt
föreslo-go de en under-direktor för hvarje krets. Oxenstjerna

tackade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free