- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
54

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförmodadt, att hela norra Schlesien skulle åt hans troppar
inrymmas, innan underhandlingarna kunde fortsättas. Då
Arnheim och de andra höfdingarna vägrade, kom det
till bittra ord , och öfverläggningen afbröts. Emedan
vapenhvilan samma dag var tilländalupen, sände
Wallenstein några kompagnier ryttare att försöka öfverraska
de fiendtliga höfdingarna, som voro församlade i
Strelen, och han skulle hafva lyckats, om ej händelsevis
klockaren varit i kyrktornet sysselsatt med duffångst,
och derunder märkt den anryckande fienden, och
varnat. Sålunda hade alla dessa underhandlingarna varit
alldeles gagnlösa, och kriget utbröt ånyo; det skedde
d. 12 Juni.

Men utom Holks första förut omtalade infall uti
Kursaxen, tilldrogo sig inga betydliga krigshändelser,
ehuru båda härarna också denna gången snart lågo
inom skotthåll midt mot hvarandra. Så förflöto
återigen några veckor, under ett för båda partierna
förstörande svältkrig; och liksom sist under
öfverläggningar och samtal; ty redan d. 16 Juni, d. v. s. fyra
dagar efter förra vapenhvilans slut, började
Wallenstein begära nya sammanträden med Arnheim, och d.
2 Aug. afslöts åter ett stillestånd på fyra veckor.

Dessa många och besynnerliga underhandligar hade
icke kunnat hållas hemliga. En del deraf hade blifvit
bekant både i Wien och i det öfriga Tyskland.
Härigenom föranleddes också ganska olika omdömen; vid
det kejserliga hofvet isynnerhet. Ferdinand och
Wallenstein stodo till hvarandra uti det mest spända
förhållande af fruktan och hat; och detta var allmänt
kändt, äfven ömsesidigt. Wallensteins uppförande
väckte derföre både hos hof och folk en liflig oro.
Man fruktade, att han skulle göra allvar af sina
underhandlingar och med hela hären gå öfver till fienden;
och allmänt både i Wien, i Tyskland och till och med
i kejserliga hären omtalade man, huru Wallenstein
ämnade göra sig till konung öfver Böhmen. Deremot blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:06:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/7/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free