Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätta, beslöt han tåga till Eger, och i denna starka
fästning söka och afbida förening med de Evangeliska.
Som han stundeligen fruktade att blifva angripen,
utsattes afresan från Pilsen till kl. 6 f. m. den 12 Febr.
En hvar beredde sig i hast dertill. Wallenstein och
grefvinnan Terzka sysselsatte sig med att uppbränna
det vigtigaste af deras hemliga brefväxling, stigande,
som man sade, till 600 bref. Illo affardade ilbud att
påskynda herlig Bernhards annalkande. Terzka
ordnade tropparna och plundrade. Kl. 10 f. m. var man
ändtligen färdig, eller rättare s.igdt, man vågade ej
dröja längre. Wallenstein, försvagad af gikt, sattes på
en hängbär och fördes fram till Pilsen, beledsagad af
Terzka, Kinsky, Illo, Sparre, hertig Henrik Julius af
af Lauenburg, och af den just då ankommande Butler.
Fem kompagnier af Lauenburgs rytteri lemnades qvar
för att försvara Pilsen, hvarest funnos stora förråder,
hvilka Wallenstein nu icke hann bortföra. Dagen
der-på blef dock staden öfverlemnad åt de kejserliga,
hvilka der emottogos, som efterlängtade befriare.
Den 12 Febr. hann Wallenstein till slottet Miess,
hvarest han tog nattläger. Härifrån och ännu samma qväll
sände Illo till Ulfeld i öfra Österrike förnyad befallning att
förena sig med hertig Bernhard och framrycka mot
Eger. Wallenstein sjelf deremot aiTärdade till kejsaren
en öfversle Breuner med anbud, att om Wallenstein
finge fritt draga sig till Hamburg, ville han åt
kejsaren återlemna hären. Breuner medförde äfven till
kejsaren, samt till Eggenberg och Trautmansdorff öppna,
af Wallenstein undertecknad; hvita fullmagter eller
så kallade chartes blanches, på hvilka kejsaren
sjelf kunde inskrifva de befallningar, som han i
Wallensteins namn ville till hären utfärda. Tillika kallade
Wallenstein till sig flere befälhafvare och förklarade,
»att om de trodde honom ämna företaga något emot
»kejsaren, hade de rättighet att straxt aflägsna sig.»
Också blef Wallenstein nu öfvergifven af hertig Henrik
Julius och af hans fem kompagnier, likaså af Sparren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
