Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s>Finnland och Ingermanland; och Kristinas utrustande
»med passande hemgift öfverlemnas åt Uladislaus. Detta
5>för konungahuset. För Polska republiken deremot
for-»drades Preussen, Lillland och Estland, hvilka
tillkom-nmo icke konungen utan republiken Polen, som hade nog
»krafter alt försvara dessa sina tillhörigheter.»
Svenskarna, harmsna öfver dylika anspråk, drogo sig
tillhaka till Elbingen. England hotade med krig, men de
läto ej skrämma sig. Uladislaus jemnkade sina
fordringar, och lofvade nedlägga anspråken på Sverge, om
Sverge aflrädde Liffland och Preussen; men också
det-ta vägrades, och det såg ut, som hela
fridsunder-handlingcn skulle misslyckas. Men nu kom från Axel
Oxensjerna till Franska sändebudet skarpa förebråelser,
att »denne genom utlockande och spridande af
Sven-»skarnas hemliga förhållningsbref tilllogat dem både
»skada och skymf.» Äfven hotade Oxenstjerna; »att
der-»est ej Fransmannen ifrigt bemödade sig att godtgöra
»detta sitt uppförande, skulle Oxenstjerna lemna allting
»i Tyskland handlöst åt kejsaren för att med odelad
»kraft vända sig mot Polen, der Sverge hade mer både
»att vinna och förlora T).» Tillika anlände vid samma
tid De la Gardie med sina 20,01)0 man.
Från detta ögonblick ändrades tonen hos Polska
partiet. Brandenburg, som befarade inbrott i sina
Ost-Preussiska länder, började ifrigt råda till frid.
Jakob De la Gardies namn var i Polen kändt och
fruk-tadt sedan Ryska och Lillländska fäitlågen, och då nu
Polackarna oförmodadt sågo honom i spetsen för en
så betydlig här, och för sig sjelfva nödvändigheten af
gerder och utskrifningar, föll genast modet och de
rådde Uladislaus att nedstämma sina fordringar.
Svenska regeringen hade äfven å sin sida gifvit än mera
efter. Den fruktade missnöjen inom landet och kriget
i Tyskland; dessutom visade sig snart pesten bland De
la Gardies troppar. Tvärt emot Oxenstjernas råd, och
i) Fal li. Ax. Oxenstjerna till Gabr. G: son Oxenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
