- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
124

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»få honom fatt, och sedermera snart slut på mina
da-»gar, sedan jag måste se, att alla de manliga rådslag,
»som hittills med Sverges ära förde blifvit, nu mera
»hafva tagit en ända.»1). Man hade tillika från Sverge
underrättat honom om Salvii ord angående hans stolthet
och obenä genhet för frid, samt om Kur-Saxens
klagomål m. m. »Min stolthet,» svarar Oxenstjer- a, »är att sluta
»en hederlig frid, och att resa, men icke rymma från
»Tyskland. Jag är eljest af detla utrikes väsendet så
»mätt, att jag önskar förlöstas derifrån icke allenast
»med lifvet, utan ock genom döden, om det ej på
an-»nat sätt ske kan. Allt medan jag vistats härute,
haf-»ver j:ig varit en träl, och likväl förföljd och afundad
»af både vänner och fiender; utsatt för arbe’e, plågor
»och anfall ;not både ära och lif. Men allt hafver
»dock varit ett intet emot den förtret, jag dessa sista
»tiderna måst utstå, sedan nöd och förakt kommit mig
»ända inpå kläderna. Jag måste dock tiga och tåla,
»om jag ej skall störta fäderneslandet i än
störieolyc-»kor. Härtill kommer önskan att befrias från min
lån-»ga nu tioåriga landsflykt, och förr än jag dör, få
»återse mitt fädernesland och hugna mig af vänner,
»hustru och barn. Men, om vi icke kämpa oss till en
»säker och hederlig frid, så få vi, icke blott spott och
»spe, utan ock kriget snart efter oss in i Sverge. —
»Jag hör, att Danska sändebudet i Stockholm till
Kö-»penhamn inberättat, huru i ären så ledsne vid kriget,
»att i på hvad villkor, som häldst önsken komma
der-»ifrån. Jag beder dig, min bror, att så mycket som
»möjligt varna från sådant fegt tal och
uppmun-»tra vårt folk och i synnerhet våra medbröder uti
rå-»det att häldre om vårt fädernesland alltid och
alle-»städes tala högt och modigt såsom andra högsinnade
»folk. Det oss felar, böra vi rätta, men dock dölja

i) Falk. Ax. Oxenstjerna till Gabr el Gustafs. Oxenstj.
Stralsund d. 21 I\ov. i635.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free