Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nigsmark, bearbetade saken så, att de flesta
tropparna stannade under Svergesfana, äfven i denna
frestande villervalla.
Den i flera berättelser omtalade general
Kniphau-sen hade för något missförstånd lemnat Svenska
tjen-sten. Nu kom han till Oxenstjerna och erböd sig att
taga befälet öfver de i Westfalen varande Svenska
re-gementerna. Rikskanslern mottog anbudet.
Kniphau-sen begaf sig mot slutet af året 1G35 till Westfalen
och ordnade Svenska tropparna. Men sjelfva
nyårsdagen 1636 blef han på ett tåg angripen af de
kejserliga. Redan i början af striden fick han en kula
genom hufvudet. Svenskarna, genom hans död
upp-bragla men icke förvirrade, ordnade sig under närmsta
öfversten och slogo de kejserliga på flykten, så att
desse förlorade 4 kanoner, 500 fångar och 1300
slagna på fältet.
NITTONDE KAPITLET.
FÄLTTÅGET 1G36 OCH SLAGET VID WITTSTOCK.
Uti det förbund, som Oxenstjerna med Frankrike
ingått, hade han lofvat, att Sverge skulle för sina
un-derhållspenningar uppsätta tre härar i Tyskland. Detta
ordnade han sålunda: att hufvudhären skulle
beherr-ska Elben, ena sidohären Weser och den andra
Oder-strömmen. Denna indelning blef sedermera under hela
den återstående tiden näston beständigt bibehållen.
För öfrigt antog kriget från denna tidpunkt en
helt olika anda mot förut. Sverge hade nn mera,
med undantag af Hessiska landtgrefven, ingen enda
bundsförvandt i hela Tyskland. Detta var väl i många
hänseenden svårt. Men i andra lättade det krigets
/örande; ty, numera helt och hållet oberoende af an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
