Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skickat Stålhandske till Schlesien och Königsmarck till
Franken.
YESTRA SIDOIUREiV.
Den gamle, trogne, men föga ansedde general
King måste nu för ålderdomssvaghet taga afsked. Med
förbigående af några äldre, utnämndes Königsmarck till
efterträdare och visade sig förtjent af detta förtroende;
ty han upprätthöll med mycken lycka Svenska
vapnens anseende. Likväl blef ingenting hufvudsakligt
ut-rättadt, dels af samma skäl som förra året, dels
emedan Königsmarcks egentliga styrka låg i det så kallade
lilla kriget, hvilket icke lemnar så i ögat fallande
följder.
Hertig Bernhard af Weimar, om hvilken vi sedan
1634 ingenting talat, hade under hela denna tid vaiit
i Frankrikes tjenst. Men innan Sverge stadfäslat
förbundet med nämnde land, ville Richelieu icke göra
några uppoffringar på Tyska kriget; hvarfcre Bernhard af
Weimar blef under åren 1635, 1636 och 1637 föga
understödd, och kunde alltså fö^a uträtta. Detta var
också orsaken till Svenskarnas många olyckor under
samma år; ty de kejserliga fingo tillfälle att mot
Baner vända hela sin magt, odelad; men efter förbundets
förnyande 1638 blef hertig Bernhard bättre utrustad,
och följderna svarade deremot, ty under loppet af
samma år slog han de kejse/liga flera gånger uti Elsas och
intog slutligen fästningen Breisach, hvilken beherrskar
samma land. Dessa framgångar väckte ånyo hertigens
ärelystnad och egennytta samt andras misstankar och
afund. Det taltes om ett tillämnadt äktanskap mellan
hertigen och enkelandtgrefvinnan Amalia af Hessen, på
hvilken förbindelse skulle grundas ett af främlingar
oberoende Tyskt-protestantiskt förbund med hertigen till
anförare. Detta frieri är dock en blott gissning. Säkrare är,
att redan Gustaf Adolf tänkte på att förmäla hertigen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
