- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
193

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krigsskäl beslöto höfdingarna, att söka försvara sig på
vestra sidan om Saale, och hindra Piccolomini från att
öfvergå samma flod. Så skedde, och Banér
återhämtade sig något, dels genom stillheten, dels genom god
behandling; ty de bästa läkare från kringliggande
städer hade skyndat till hans hjelp. Men olyckan var,
att han beständigt oroades af förfrågningar från
befäl-hafvare, främmande sändebud m. fl., och att hans egen
verksamma själ icke tillät honom vägra sitt deltagande.
Ett angeläget krigsråd skulle i slutet af April hållas i
lägret. Banér lät bära sig dit, men bars tillbaka half—
död; dock äfven denna gång segrade hans starka
natur och han började snart åter gå uppe i rummet;
men läkaren förklarade bestämdt, att han borde i sex
veckors tid noga afhålla sig frän rörelse och kall luft;
eljest kunde han ej mer räddas.

Emellertid hade Piccolomini dragit till sig än
fle-re troppar och angrep Svenskarna, just med den
beräkning, att de, i saknad af Banérs ledning, skulle
lättare öfvervinnas. Weimarianerna, hvilka ångrade och
ville godtgöra sitt förra fel, voro nu som förut
Svenskarnas eftertropp, och Taupadel afslog lyckligt ett de
kejserligas försök att komma öfver floden. Men d. 1 Maj
trängde sig ändtligen Piccolomini igenom, och svärmade
nu uppåt Merseburg; Bruay, hans undergeneral,
öfver-rumplade den 3 Maj en af portarna , inbröt i staden
och var nära att tillfångataga Banér sjelf; men blef
dock af den tappra besättningen åter fördrifven.
Emellertid framträngde de kejserliga öfverallt; Svenskar och
Weimarianer måste vika undan, och snart var Baner
med sin lilla tropp nära omgifven af Gender, och det
uti en stad, illa befästad, omöjlig alt försvara.
Fångenskap botade, om han stannade; döden om han
reste. Han reste. Den 6 Maj bars han till Eisleben,
den 7 till Quedlinburg, den 8, besländigt jagad af
fienderna, till Ilalbersladt. Sjukdomen lörvärrades , öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free