- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 7. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 1 /
196

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att öfverstarna skickade till Stockholm tvänne ombad
att der föra deras talan, och slutligen, att de sins
emellan ingingo en förbindelse, icke olika den, som
öf-■verslarna år 1633 i Donauwerth uppgjorde mot
Oxen-stjerna och Gustaf Horn. En bland punkterna säges
hafva varit, alt af Svenska regeringen begära en
fältherre af Tysk härkomst; eller sedermera, att icke
mottaga en Svensk, såframt han icke åtföljdes af fulL
betalning.

Dessa rörelser tycktes lofva framgång åt
Piccolo-mini, hvarföre denne beslöt nyttja tillfället. Han
uppbådade sina af förra jagten utmattade troppar och
tå-jgade mot Svenskarna, icke utan lycka i åtskilliga
smärre sirider. Slutligen träffade han den förenade
Svenska, Weimarska och Liineburgska bären, sysselsatt med
Wolfenbiittels belägring. Kanske med beräkning af
of-Yannämnde upproriska rörelser angrep han just den
flygel, som bestod af Svenskar. Men ännu hade icke
lydnad och enighet helt och hållet försvunnit.
Anfallet träffade isynnerhet Karl Gustaf Wrangel, som
med fotfolket låg i halffärdiga förskansningar på ett
skogigt berg. Wrangel försvarade sig med yttersta
hårdnackenhet. Blåa regementet, uppställdt i en liten
iörskansning långt framför de andra, uthärdade och
af-slog angreppen af tre kejserliga brigader. Fienden
sökte med sitt rytteri taga Svenskarna i ryggen; men
Kö-Digsmarck mötte och slog honom tillbaka. Efter tre*
andra saga fem, timmars häftig strid måste
Piccolo-mini vända ryggen till. Svenskarnas förlust var ringa ^
de kejserligas mellan tre och fyra tusen man. Den
hade blifvit större, om bundsförvandterna gjort sin
skyldighet. Men nu blefvo Svenskarna öfverlemnade åt
sig sjelfva; Luneburgare cch Weimarianer stodo
sysslolösa, utom att Taupadel med några sqvadroner ryckte
fram och understödde Königsmarek.

Genom denna betydliga seger blef visserligen
hären för någon tid tryggad mot fienden; men det inre
tillståndet förvärrades, äfven mellan befälet. Pfuel, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/7/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free