Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daler i brandskatt, vin och sparinemål öfverflödigt, samt
slutligen fast fot i Mähren. Till borghöfding
utnämndes Georg Paikull, en sträng, kraftfull och allvarsam
herre. Denne lät afbränna förstäderna, hvarefter 2000
soldater dagligen arbetade på fästningsverken, tills de
kommo i ett förlräflligt stånd. Rorgrarna måste med
ed lofva att icke inlåta sig i några hemliga
underhandlingar med Österrikarne; och då likväl någon tid
der-efter en sådan stämpling upptäcktes, lät han halshugga
24 de förnämsta deltagarne, och anföraren sjelf blef
som menedare af fyra hästar söndersliten. Denna
stränghet, förenad i ofrigt med duglighet, krigstakt och
ordning verkade lydnad för framtiden. Först under
Paikull, sedan under en öfverste Winter bibehöll sig till
krigets slut den Svenska besättningen i Olmiitz, en
tygel på landet, och ett törne i hälen på de kejserliga
tropparna.
Piccolomini hade icke hunnit så fort till Brunn,
som Torstensson till Olmiitz. Hela Mähren låg derföre
öppet för Svenskarna, hvilka öfverallt tågade
plundrande omkring. Serdeles utmärkte sig Helmut Wrangel,
hvilken med sina lätta troppar ströfvade ända till
grannskapet af Wien, och utspridde så mycken oro, att
ktjsaren lät sin omvårdnad för mera trygghets skull
flytta undan ned åt Grätz.
Emedlertid hade Piccolomini hunnit till Brunn
och börjat samla förstärkningar. Svenskarnas ställning
var mindre säker, emedan de ifrån Olmiitz icke hade
någon pålitlig fästning förr än i Schweidnitz. Att
framtränga till Wien och der tvinga kejsaren till fred var
beständigt Torstenssons afsigt; och för att trygga
vägen ditåt behöfdes en kedja af starka fästningar. De
voro Stralsund, Stettin, Glogau, Schweidnitz, Brieg,
Olmiitz och Briinn. Af dessa voro nu alla utom Brieg
och Briinn i Svenskarnas våld. Torstensson beslöt med
all magt angripa den förstnämnde och tågade dit. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
