Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•en känsla af öfverlägsenhet, hvilken dock förvandlades
till afund, serd^les efter Rigas eröfring 1621 och än
mera under Svenskarnas stigande lycka i Preussiska och
Tyska krigen. Svenska konungens afsigter på Bremen
och Pommern blefvo snart kända, åtminstone anade.
Genom eröfringen af dessa länder skulle Sverge vinna
betydlig öfverlägsenhet, samt ett serdeles gynnande
tillfälle att när som häldst falla Danmark i ryggen»
Kristian den fjerde insåg förhållandet mer än väl och
sökte derföre på allt sätt att hindra nämnde planer.
Då han af kärlek till freden erböd sig att öppna och
leda underhandlingarna mellan tiettioåra krigets
partier, åsyftade han derjemnte att på samma gång
kunna motarbeta hvarje Sverges försök till Tyska
landvinningar; och med denna föreskrift voro de Danska till
Westfaliska freden komna sändebuden försedda. Men
under allt detta var Kristians ställning ganska kinkig;
ty i följe af Danmarks belägenhet fruktade han nästan
lika myckel kejsarens öfverlägsenhet, som Sverges.
Sålunda, när han skulle medla mellan båda, blef han
- af båda misstänkt och ogerna sedd. Det var också
derföre, som han den ena gången efter den andra
sökte bilda ett tredje parti, än med Polen, än med
Bran-denburg, oftast med det beslägtade Kur-Saxen. Att
detla Kristians bemödande misslyckades, der till låg
orsaken i Tysklands oenighet och afmattning, i
Oxen-stjernas och Salvii klokhet och slutligen i tillståndet
inom sjelfva Danmark. Konungens magt var nemligen
i hög grad inskränkt; landets styrelse och mesta
jordegendom nästan uteslutande i rådsherrarnas och
högadelns händer. Dessa sjelfva och med dem hela folket
hade under trettio års fred nedsjunkit i vällefnad och
elapphet. Med undantag af flottan, hvilken konungen af
egna medel byggt och underhållit, var hela den öfriga
krigsmagten så godt som upplöst, utan öfning, utan
dugliga befälhafvare, utan förråder, utan underhållna
fästningar. Då konungen för dessa ändamål begärde
medel, hade rådet alllid svarat, det landet ej mäglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
