Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der drefvo handel; äfven af Danskarna, oaktadt alla
Kristians insagor och klagomål.
Med den fria riksstaden Hamburg hade kosung
Kristian åtskilliga tvister. Stundom sökte konungen att
i egenskap af hertig i Holstein tillvälla sig något slags
herravälde öfver staden; flere gånger ville han genom
tullar på Elben, serdeles vid Giiickstadt skaffa sig en
god inkomst, Hamburgs handel till betydligt förfång.
Oenigheten gick stundom ända till öppen fiendilighet.
Sverge hade genom Salvius sin hand med i spelet, och
retade Hamburg till motstånd, naturligtvis för att
hindra Danmarks tillväxt. Detta kunde oaktadt allt
bemödande icke ske så hemligen, att ju konung Kristian
icke kom under fund dermed.
Sverge hade tullfrihet uti Sundet. Danmark
klagade, och som det synes med skäl, alt under Svenska
pass gingo en mängd utländska både varor och skepp,
hvarigenom konung Kristian led en betydlig och
orättvis förminskning i tullen.
Dessa och flere smärre oenigheter voro icke så
mycket anledningar till krig, som icke mer följder af
den inre oviljan mellan båda statern?. Det ämne, som
slutligen och hufvudsakligast bragte kriget till
utbrott, vilja vi här nedanföre i ett serskildt kapitel
behandla.
TRETTIOTREDJE KAPITLET.
TVISTERNA OM ÖRESUNDS - TULLEN.
Uti äldre tider och innan folkrättens lagar blefvo
gällande, var det vanligt, att strandboarna vid
segelbara strömmar eller sund kräfde tull af dem, som på
.sådana vatten drefvo handel. Denna afgift betraktades
dels såsom vederbörlig skatt åt den, som ägde vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
