Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring Skagen till Aarhus för att der sätta Svenska
bären öfver till Fyen. Faran var stor för de värnlösa
öarna. Men vid första underrättelsen om Thiessens
tillämnade utsegling lemnade konung Kristian, som
för-bemäldt är, Göteborg-, och kom sjelf med nie de
snabbaste sina fartyg ut i Nordsjön. Han mötte Thiessen
utanför Schleswig och angrep genast. Konungen
måste först vika undan för öfvermagten; men då Thiessen
med sitt eget skepp ifrigt följde efter, blef han
öfver-gifven af de flesta sina sjökaptener, hvilka, ovana vid
strid och örlogsfartyg, icke vågade med sina små
ytterligare angripa de stora Danska krigsskeppen. Thiessen
kunde med möda draga sig tillbaka, hvarefter han
lade sin flotta uti Listers djup, ett inlopp mellan öarna
Sylt och Rom. Konungen, förstärkt först till 13 sedan
till 17 fartyg, lade sig derutanför på vakt; ty i
anseende till det grunda farvattnet kunde han icke med
sina djupgående skepp angripa; i synnerhet som
Tor-stensson till De Geerska flottans försvar lät på
stranden uppfcra och bestycka tvänne skansar.
Men Torstensson, hvilken fruktade att förlora den
dyrbara tiden, befallde Thiessen segla ut och angripa
konungen. Segrade Thiessen, skulle han efter förra
förslaget skynda till Aarhus; blefve han slagen, skulle
han åiervända till Holland. Thiessen lydde. Den 24
och 25 Maj besköto båda flottorna hvarandra; men
svåra och ihärdiga stormar hindrade ett afgörande slut.
Thiessen, som behöfde laga fartygen och skaffa nya
förråd, återvände till Holland.
Här utbrast ett svårt uppror bland de hemkomna
matroserna. De beskrelvo för sina hustrur krigets alla
fasor och faror, i synnerhet de vidunderligt stora skepp,
mot hvilka de kämpat. De ropade ve och förbannelse
öfver Ludvig De Geer, som narrat dem till så
vådligt företag; de trängde hotande in i hans hus och
för-öfvade allehanda våldsverkan. Styrelsen i Amsterdam
lät gripa de oroligaste; men öfverlade tillika om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
