Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelar som möjligt, och han drog dervid icke i
betänkande att förlänga kriget några månader, kanske år.
Det kan ej heller nekas, att efter slaget vid
Nördlin-gen hade Sverge utan Axel Oxenstjerna troligen låtit
nöja sig med de villkor, som då erbödos. Men att
hindra freden, och att fordra för densamma billiga
villkor, äro tvänne olika ting. Man finner, att Oxenstjerna
ofta varit fredens förespråkare. Då efter segern vid
Wittstock några i rådet ville öka Sverges fordringar,
talade Oxenstjerna deremot, »ville nöjas, med hvad
for-»ut blifvit föreslaget; ty nu kunde man med ära
ned-»iågga vapen l). Westfaliska freden ville han ej
hindra, blott dervid skaffa åt Sverge hela Pommern,
hvilket också alla fredsombuden utom Brandenburg redan
bifallit; och som säkerligen med någon ihärdighet på
Svenska sidan kunnat erhållas. Är 1648 blef i rådet
flere gånger föreslaget att angripa Polen , »som var i
»dålig författning, och ej kunde försvara sig.»
Oxenstjerna alrådde förslaget; »ty ett sådant anfall vore
o-»rättvist; och Sverge behöfde dessutom fred för att
»ordna sitt kammarverk» 2). Ar 1649 ville drottning
Kristina, hon, som året förut talade så mycket för freden,
med väpnad hand understödja konungen i Frankrike mot
Pariser-upproren; men äfven nu talade Oxenstjerna för
lugnets bibehållande 3). Uti de många hundrade bref,
som han under Westfaliska fredsmötet skref till sin
dervarande son, och hvilka ännu äro i hehåll, finnas
många uppmaningar till försigtighet, till iakttagande af
Sverges fördelar; men intet enda uttryck, som kan
lydas såsom ett bemödande att hindra freden.
Om Oxenstjernas aristokratiska åsigter hafve vi
redan talat 4), samt huru han ansåg adeln vara ensam
berättigad till rikets styrelse och förvaltning. Hans
i) Rik sark. Rådsprot. d. i5 Okt. i636.
a) S. st. d. 4 An?. if>43.
3) S. st. d. 9 Mari i649.
4) 6 Del. pag. Ia6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
