Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hos rådet ville han lägga stor mag». Det skulle såsom
i ständernas ställe »äga både rättighet och skyldighet
»att af egen drift samt också utan alt påkallas
fram-j)ställa inför konungen sina tankar och
anmärkningar n T). Han var ej road af riksdagar, men ville ej
heller tillstyrka deras afsksffande; »ty de hörde till
fol->j)kets lätt och frihet , samt tjenade att upplysa
allman-nheten och att sammanbinda den med regeringen» -).
Dessa Oxenstjernas republikanska tänkesätt kommo
någon gång i strid dels med hans benägenhet för en
kraftfull regering , dels med de känslor af tillgifvenhet,
som han hyste för Gustaf Adolf och derföre äfven för
dottern Kristina, och hvilka känslor befallde honom
rjaftt arbeta äfven för konungahuset och på befästandet
;af dess rätt och myndighet. Striden bilades dock lätt;
ty hvarken i stats- eller troslära ansåg Oxenstjerna
folkets val uteslutande fästadt vid någon viss form af
1’örfattning eller af trosbekännelse. Ilan arbetade
således icke på verkliggöi andet af sin republik, lika litet
-som för någon aanan dylik tankebild. Han var
dcr-^mot en man för det verkliga lifvet; och hans
förnämsta bemödande gick ut på att ädelt och kraftfullt
begagna samt förbättra de beslående statsformerna.
Med ofvannämnde frihetssinne förenade Oxenstjerna
mycken benägenhet för en kraftfull styrelse. »Regeringen,»
sade han, »borde sjelf samvetsgrannt uttänka och sedan
»låta verkställa hvad, som vore för landet bäsl; och
»dervid icke akta på de andras hvarken glädjesånger
»eller klagovisor» 3). Han yrkade också ll^re gånger
att, innan riksdag sammanträdde, borde regeringen
hafva inom sig bestämdt och i ordning uppgjordt allt,
som skulle föreslås och g^nomdrifvas 4), ty man
kunde ej öfverlemna sådant åt ständerna; »det vore att
»taga råd af dem, som saken intet förslå;» och dess-
1) Rik sark. Rnd«prot. d. 7 Febr, i64a.
a) S. gt. 15 Au". 1639, d. 23 Scpt. 1641.
3) S. st. d. 27 J;in. 1641.
4) S. st. d. 12 Jul. 1644.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
