- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
102

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommande af allf’sådant, »tt ingen utom drottningen
skulle äga rätt till fria hästar *); hvilket också några
ar derefter stadgades.

Ett annat skadligt missbruk var vid denna tiden
allmänt gängse, nemligen: att några af adeln köpte
gårdar, lade dem under sitt rå och rör och ville
sedan hafva dem med frälserätt befriade från skatten.

o

Häröfver klagade Ake Tott och Axel Banér, den
sed-nare med tillägg, »att saken vore ett hett jern att
vid-»röra.» Gabriel Gustafsson Oxenstjerna trodde, att i
Westergötland, der han var lagman, hade mången
adelsman sålunda slagit under sig och olagligen frikal—
lat stundom 30 till 40 hemman. Kronan, mente han,
hade på sådant sätt förlorat kanske 6000 gärdar.
Per Brahe anmärkte, »att bönderna snilla från kronan
»mycket mer skatt, än adeln gör.» Ake Natt och
Dag ville, »att adeln borde hafva rättighet att hvar
»som häldst bygga sätesgårdar och derunder frikalla
«kringliggande hemman.» Axel Oxenstjerna invände,
natt på sådant sätt skulle snart kronan komma i
fat-»tigdom och landet i uppror.» Han understödde
Baners och Totts förslag och regeringen beslöt afskafTa
alla olagliga rå och rörshemman 2).

Uti Tyskland och än mer i Ingermanland och
Estland hade Svenskarna på nära håll sett och lärt
känna lifegenskapen. Några bland herrarna hogfalldes
efter få oinskränkt magt öfver sina underhafvande.
Man försökte ett och annat syftande citåt. Några
frälsejords egare förbödo de drängar och pigor, som
voro födda på godset, att utom detsamma antaga
tjenst. Saken kom för rådet. Jakob De la Gardie,
Per Baner och Johan Skytte talade alla för bondens
frihet, och ogillade de gjorda försöken 3). Likväl hlef
något dylikt återigen bragt å bana. Någon föreslog i rådet,

i) S. st. d. 6 Febr. 1639.

a) S. st. d. 17, 18, 19 Oct. 1636.

3) S. st. d. 3 Not. 1635.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free