Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»att kronobonde och dess barn icke böra tillåtas taga
jitjenst hos irälse, ej heller tvärtom.)) Axel
Oxenstierna satte sig bestamdt deremot. »I Sverge,» sade han,
»är bonden fri, och en ära att vara bondeson. När
»han i laglig tid tagit urlof, så har han ock laglig
»rätt att söka tjcnst, hvar han vill T].i> Förslaget
hördes sedermera icke af.
Vid riksdagen 1635 begärde ridderskapet och
adeln, att alla dess medlemmar skulle erhålla plats
öfver biskoparna; men regeringen afslog denna önskan
helt och hållet 2).
Utskrifning af soldater tillgick sålunda, att på
krono- och skattehemman togs hvar tionde, på
frälsehemman hvar tjugonde man; men på rå och rörs
hemman och inom den så kallade frihetsmilen d. v. s. på
en mils omkrets kring säterierna voro alla fria.
Äfven prester, borgare och bergsmän hade i detta
hänseende några företräden. Då under det brinnande
kriget utskrifningar skedde år efter år, började folket
draga sig från skatte- och kronogårdarna och söka
skydd hos de husbönder, som sådant kunde gifva.
Härmed skedde till kronans skada mycket underslef,
och det bland alla stånd3), men mest bland adeln.
Bondedrängarna strömmade till frälsemannen för att
blifva skrifna hälst inom frihetsmilen, der de voro från
utskrifning trygga, eller åtminstone på frälsejord, der
den blott träffade hälften så många som på
krono-och skattejorden. Sådana kallades adelns för svar
s-karlar och för detta försvar erlade de till sin
skyddsherre afgift eller tjenst. På sådant sätt hade adeln
en lätt inkomst, och dess egendomar blefvo befolkade
och uppodlade. Men på de sålunda allt mer
obebodda skatte- och kronogårdarna föll tyngden är för år
allt svårare, och antalet af soldater minskades. Miss-
1) S. st d. 11 Jnn. 1642.
2) S. st. d. 7 Nov. 1635.
3) S. st. d. 27 Jaa. 1640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>