- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
107

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»ra bönder hafva mindre friheter än vanliga frälsemän.«
Oxenstjerna svarade: »det är ej sannt. Adeln har
bort-»gifvit det, som är dess lagliga privilegium; men
gref-»var och friherrar hafva ingen annan rätt öfver sina
»bönder än kronans vanliga.» Brahe sade: »likväl har
»jag i mitt grefskap förut åtnjutit halfva skjutsen mot
»kronan.» Oxenstjerna svarade. »Det bar icke varit
»grundadt på något privilegium.» Brahe invände: »jag
»hoppas, att staten är mot oss en moder och ej en
»stjufmoder.» Gyllenbjelm tilläde: »grefvar och
friher-»rar äro rikets prydnader och böra som sådana
be-»handlas.» Brahe sade. »Vi blifva eljest i grund
för-»störda.» Gylleuhjelm tilläde: »Då
förmyndareregerin-»gen gör adel, slutar förbund, säljer kronogods, så
»har den väl också magt till detta.^ Oxenstjerna
yttrade slutligen: »om också i detta och åtskilligt annat
»några missbruk sig inrotat, så skola de väl derföre
»icke i evighet fortfara T).» Grefvarnas och friherrarnas
fordran lärer icke blifvit beviljad; men det tyckes,
som de ifrågavarande olagliga förhållandena länge
fortfarit.

Ett annat lika skadligt, som allmänt missbruk var,
att adeln i städerna ansåg det under sin värdighet och
emot sina privilegier att åtaga sig den skatt och tunga,
som andra stadsboar ålåg i afseende på brandordning,
gatuläggning och renhållning m. m. Likaså att lyda
de förordningar, som af borgmästare och råd
utfärdades och i allmänhet att underkasta sig stadens
borgerliga styrelse. Axel Oxenstjerna ogillade högt denna
fördom, och angrep densamma i sittande råd. »Den,
»som har gård i staden,» sade han »bör ock sjelfhafva
»vård derom 2). Men straxt derefter anmälde Per
Baner missnöje deröfver, »att magistraten upphäft sig till
»domare öfver adelsmän, och till lagens tolk.» Klas
Fleming deremot försvarade »magistratens rättighet att

t) S. st. (1. 31 Jan. och i Fchr. 104^.
a) S. »t. d. 27 Sept. 163G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free