- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
108

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»tillämpa lagen på de brott, som i stad föröfvas,»
hvari han understöddes af Axel Oxenstjerna. Johan
Sk ytte var närvarande, men teg 1). Några dagar
der-efter htllos om dessa ämnen långa och häftiga
öfver-läggningar. Oxenstjerna började dem. »Den som
flyt-»tar till stad,» sade han, »bör lyda under stadsrätt,
»likasom på landet under landsrätt, och då adeln
nyt-»tjar stadens fördelar, så måste den ock rätta sig
ef-»ter stadens lag. Det är nog, att adelsmännen enligt
»privilegierna äro till sina personer fria. De ia ej
der-iiföre anse borgrarna som slafvar.» Flere talade för
adelns fribet, och Per Brahe invände, »att städerna
»förkofrat sig just derigenom, att adeln i dem njutit
»sina friheter till godo.i» Oxenstjerna svarade: »Det
»har icke varit någon frihet utan oordning och
sjelfs-»våld; ty nu finnes här hvarken myndighet eller
lyd-»nad, och sådant är en stads förderf. Adeln måste i
»staden bidraga till brandorduing, gatuläggning m. m.
»likasom den på landet deltager i väghållning, och
»kyrkobyggnad. Adeln i städerna vill ej lyda
magistra-»ten; jag frågar då, hvilken skall den lyda? Vill adeln
»begagna stadslagens fördelar, så måste den ock
vid-»kännas dess skyldigheter.» Efter denna predikan föllo
alla till föga. Sjelfva Ake Tott förklarade, »att ingen
»kunde vara så obeskedlig och för sådant söka
städer-»nas förderf,» och man beslöt, att en ordning skulle i
detta hänseende utgifvas. — Men redan lyra dagar
der-efter upprefs beslutet, och saken kom under ny och
än häftigare öfverläggning. Flere påstodo, att adeln
borde \ara fri från brandordningen. Jakob De la
Gardie svarade: »adelns hus hafva ju icke privilegium
»på att vara fria från brand; alltså bör adelnej heller
»hafva privilegium på att vara fri från brandordning
»och vaktens underhåll.» Per Brahe sade: »utrikes äro
»dock professorerna fria från brandordning, och betaU
-»blott den, som vid eldsvåda hjelper dem. Svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free