Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER BBAHE.
Bland Braherna märkes blott den förut omtalade
Per Brahe eller som ban vanligen kallas unga grefve Per*
Hans duglighet och kunskaper hafva vi i sjette delen
omtalat, likasom den mellan honom och Axel
Oxeu-stjerna gryende täflingen om Gustaf Adolfs ynnest.
Denna täflan fortfor äfven sedermera, ehuru på annat fält.
I rådet var nemligen Per Brahe den enda , som
vågade sätta sig i spetsen emot Axel Oxensljerna, och den,
kring hvilken dennes svagare motståndare slöto sig. Inre
anledningen till många af striderna dem emellan var
troligen täflan om högsta inflytandet; ämnet deremot
för tvisterna vanligtvis frågor om adelns friheter. Per
Brahe var nemligen aristokrat till grundsats och i desS
strängaste bemärkelse. Adelns medborgerliga
rättigheter satte han högt, högre än Axel Oxenstjerna gjorde.
Han påstod i sittande råd, »att konungen ej borde
gif-:>va adeln namn af undersåtare, ty sådant vore fördem
»träiaktigt, och satte konungen sjelf i likhet med en
»Tysk furste, som också har adel till undersåtare.
»Svenska konungen, mente han, borde gifva adeln namn
»af sina ständer, så som konungarne af Spanien,
Por-»tugal och Polen göra» *). Detta syftade åt den
sedermera tydligt uttalade grundsatsen, att adeln ensam var
kronans, men ofrälsestånden adelns undersåtare. Med
dessa begrepp om frälseståndets företräden var han
tillika en serdeles god hushållare, hvilken ogerna afstod
någon fördelaktig punkt i privilegierna. Af dessa
orsaker uppkommo de täta och häftiga tvister, af hvilka
vi förut anfört några de märkligaste.
Då Per Brahe 1631 hemförlofvades från Tyskland
och skulle inträda i rådet, fordrade han i egenskap af
grefve plats öfver alla de andra , äfven äldre
rådsherrarna och näst sjelfva riksförmyndarna; likaså uti
hof-rätten, dit han serskildt hörde. Dessa anspråk mötte
motstånd och konungen afböjde Brahes försök, och sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
