Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ges hafva lofvat honom i dess ställe drotsämbetet, när
farbrodern, gamla Magnus Brahe , en gång fölle undan..
Förmodligen hade dock Per Brahe genom ofvannämnde
fordringar retat de öfriga rådsherrarna, ty vid valet
till riksdrots år 1634 fick han ingen enda röst.
Rikskanslerens bror, Gabriel Gustafson, blef i stället
der-till utsedd. Stillestånds-underhandlingen med Polen
1635 leddes främst af Per Brahe. Den blef, såsom förut
är berättadt, högljudt och bittert tadlad af
rikskansleren ; hvilken också under densamma blef af
Brahe försummad och förbigången. Det synes, som
oviljan mellan de båda mägliga männerna från denna tide—
punkt stigit till sin höjd. Brahe uppträdde genast
der-efter som Oxenstjernas politiska motståndare i rådet.
Att ingå i liofrätten och der emottaga den honom
tillkommande rådsplatsen, dertill kunde han ej förmås.
Man uppgaf som orsak, att han som grefve ej ville
sitta under den äldre men blott adeliga rådsherren
Matthias Soop Kanske ville han ej sitta som råd,
der han hoppats sitla som ordförande och drots. Den
verkliga drotsen, Gabriel Gustafson Oxenstjerna
klagade bäröfver. »Han, Oxenstjerna, måste sitta i
förmyn-«dareregei ingen; bland de öfriga i hofrälten var grefve
»Per den klokaste; denne borde alltså för
ärender-»nas skull tillhållas att gå dit och göra sin tjenst» 2).
Men Per Brahe gick ej dit från år 1G35 till år 164!,
då han der som drots och ordförande inträdde.
De oupphörliga tvisterna mellan Oxenstjerna och
Brahe voro obehagliga för båda, menliga för
fäderneslandet. Ett år efter den förres återkomst ifrån
Tyskland beslöt man å ömse sidor, att grefve Per skulle
som general-guvernör afgå till Finnland, hvarest han
finge tillfälle verka på egen hand och e’ter eget
hufvud. Uti Oktober 1637 afreste han till Åbo.
< i) RiksarTc. Radsprot. d. 4 No v. 1635.
a) S. st. d. i4 Juui i636.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
