- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
127

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dermera först år 1639 uti rådet intagen på förslag af
Jakob De ia Gardie, men mot rikskanslerens
uttryckliga varning1). Två år derefter valdes han till
ombud vid Westfaliska fridsslutet. Han yttrade tvekan
om sin förmåga. Det var då, som fadren fällde det
bekanta yttrandet; »An nescis, mi fili, qvantilla
pru-»dentia mundus regatur2)?» Johan Oxensljernas
praktlystnad samt stolta och häftiga sinnelag ådrogo honom
dock många ohehag och tillrättavisningar. Yngre
sonen, Erik Oxenstjerna, ännu blott en yngling, lofvade
att göra sin far mera glädje.

GUSTAF IIORN.

Gustaf Horns bragder i så väl Tyska som Danska
kriget hafva vi redan omtalat. Hans milda seder
voro ej i soldaternas smak, lika litet hans stränghet mot
plundringar och utsväfning. Han var derföre inom
sin här icke serdeles älskad, hvadan det också
lyckades för hertig Bernhard att både bland soldathopen
och inom krigsrådet tillvinna sig ett öfvervägande
inflytande. Men för öfrigt ägde Gustaf Horn både
anseende och tillgifvenhet. I sin fångenskap blef han
med mycken aktning behandlad, men länge
qvarhål-len. Orsaken till det sednare var dels, att fienderna
af fruktan för Horns utmärkta skicklighet sökte i det
längsta hålla honom overksam; dels, att Johan de
Werth, mot hvilken han skulle utvexlas, var i Paris
så fruktad, att Fransmännen ej ville släppa honom
lös. Ar 1641 uti April var det bestämdt, att Horn
skulle utvexlas, och han blef i sådan afsigt förd från sitt
fängelse i Ingolstadt. Men i detsamma kom
underrättelsen om Banérs död. Fienderna ville ej vid detta
vigtiga tillfälle åt Sverge återgifva en så utmärkt kri-

1) Riks ark. Rädsprot. d. iO och 21 Ang. 1639.

2) ’ Vet du ej, min son, huru liten klokhet det behöfs för
”att regera här i rerldeu ?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/8/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free