Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela hennes hof t). Skytte lärer icke hafva åtagit sig
det kinkiga värfvet; men också finnes han ingen enda
gång sedermera hafva försvarat hennes besynnerliga
förehafvanden.
Det, som gjort Johan Skytte mest ryktbar, är
hans politiska åsigter. Vi hafva redan i förra delen
talat derom 2). Dessa hans tänkesätt yttrade sig i
två-faldigt hänseende. Först nemligen som ovilja mot
högadeln, yttrad vid många tillfällen, dels uti stickord,
dels genom yrkandet af Karl den niondes åsigter om
nödvändigheten att nedsätta denna samhällsklass 3J.
Härmed förhåller sig dock på ett eget sätt. Redan
den omständigheten, att han uteslutande till adelns
fördel inrättade den Skytteanska lärostolen i Uppsala,
står icke rätt tillsammans med det bittra adelshat,
som man vanligtvis tillskrifver honom. Uti
rådsprotokollen visa sig hans tänkesätt om dessa ämnen än
mindre sammanhängande. Då det gällde frågan i sin
allmänhet försvarade han några gånger ofrälse ståndens
rätt. Men när i rådet enskilda iall förekommo, och
Axel Oxenstjerna med sina vänner kraftigt mot adeln
försvarade än kronans, än ofiälseståndens rätt, då
finner man, besynnerligt nog, att Skytten oftast leg;
och då han talade, var det sällan för att understödja
Oxenstjerna, men oftare lill försvar för de adeliga
anspråken och deras talare Per Brahe. Så yrkade han
den satsen, att adeln, ehuru boende i stad, icke vore
förpligtad till lydnad under stadens borgerliga
styrelse4); en annan gång, att bönderna i gref- och
friherr-skaper skulle i skjutsning njuta samma friheter som
frälsebönder. Också motarbetade han den för adeln
menliga utskrilningen efter gårdtalet 5j. Förhållandet är
1) S. st. Mars och d. 5 Maj 1639.
2) Berätt. ur Sv. Hist. 6 del. p. 154.
3) Rål. 4:o N:o 161. Uttydniug af ridderskapets och
adelns undfångne privilegier.
4) Rik sar k. Rådsprotok. d. 3 Oct. 1636,
5) S. st. d. 31 Jan. 1642.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
