Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då för tiden nästan allmänt aflaggd drägt, samt små
skjortkragar, kort hår och låga hattar. Den, som bröt
der emot, och råkade ut för biskopen, blef näpst,
stundom pliktfälld. Likaså de, som gjorde för stora,
gästabud. En bland kyrkoherdarna hade för
biskops-visitationen tillställt en kostbar bjudning. Rudbeek
blef förtörnad öfver sådant slöseri och fällde honom
att plikta 12 daler till fattighuset, samt utfärdade ett
ämbetsmemorial, som föreskref, huru högt kostnaderna
för ett visitations-gästabud finge sträcka sig. Prester,
som visade försumlighet eller laster, blefvo varnade,
straffade, stundom sattes de, som andra djeknar i
proban; en annan gång måste de från predikstolen
afbedja sina fel; icke tällan blefvo de afsatta. Då
man i sådana fall ville vädja till hans deltagande för
fordna ungdomsvänner, eller för deras barn,
svarade han, »att ed och samvete vore vigtigare än
»ungdomsvänskap och en hel församlings vård
angeläg-»nare än den brottsliga prestens omvårdnad.» Tvänne
gånger hvart år höll han prestmöte, den ena gången
med kaplanerna och det yngre presterskapet serskildt.
Dessa sista möten varade stundom länge, en gång
hela tre veckor. Disputationer och predikningar höllos
derunder nästan hvarenda dag, men presterna fingo
först kort förut veta de ämnen, öfver hvilka de skulle
tala. Genom dessa öfningar underböllos oeh spriddes
kunskaper och läslust, och biskopen fick tillfälle att
noga lära känna sina underlydande prestmän.
Vid Rudbecks tillträde utgjordes lärarestaten i
Westerås af en lektor i teologien, samt en rektor med
tre eller fyra medlärare; och samma förhållande var
vid öfriga domkyrkoskolor. Detta befanns så mycket
mer otillräckligt, som då för tiden många vigdes till
prester, hvilka aldrig besökt något universitet eller
åtnjutit annan undervisning än vid domkyrkoskola.
Sådana prester kallades Gulnäbbar och ansågos för
deras okunnighets skull med något förakt. Dels för
dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
