Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt hafva, så länge ingen gemensam öfverdomstol fanns
mer än konungen. Gustaf Adolf bes!öt inrätta en
sådan, för att åt de skilda stifts-styrelserna gifva mera
enhet och åt regeringen mer magt. Likasom de öfriga
äaibetsmanna-klasserna hörde hvar under sitt kollegium,
ville han imätta ett dylikt äfven för
presterska-pet. Det skulle heta Consistorium gene rale och
bestå af riksdrotset och erkebiskopen skiftevis
ordförande, med sex verldsliga och sex andliga bisittare, bland
de förra några riksråder. Detta förslag framlades först
1623. Det blef ej för biskoparna välkommet, troligen
aerföre, att deras egen magt skulle derigenom
inskränkas och regeringens utvidgas; dessutom haue
prester-skapet i allmänhet sedaa katolska tiden mycken ovilja
mot hvarje förmanskap af lekmän. Ståndets svar blef
derföre afrådande; »ty af bibeln syntes, att verldsliga
»män icke böra i den andliga styrelsen deltaga» T). —
Är 1623 gjorde konungen ett nytt förslag, enligt
hvilket Here prester borde ingå i domstolen; men som
dessa således skulle komma att dömma öfver sina
förmän, biskoparna, så afrådde presterskapet äfven denna
gång. — Rudbeck var i spetsen för motståndet och
beskyllde Oxenstjerna, förslagets upphofsman, »att
ge-»nom detsamma vilja vända upp och ned på staten.»
Konungen vågade ej reta de hos folket allsmägtiga
pre-sterna uch lät saken falla; men yttrade i vredesmod,
»alt, om biskoparna hädanefter försyndade sig, skulle
»de till straff för sin motspänstighet i likhet med
an-»Jra brottslingar drag-is inför hofrätten» 2). Axel
Oxen-sljerna harmades likaså , och yttrade öppet till
Rudbeck, »att denne skulle inför Gud ansvara för det
on-»da han gjort, då han hindrat det gagneliga förslaget.»
Men efter denna riksdagens slut började Rudbeck att i
tysthet samla en mängd handlingar om de lärdas och
p res teståndets privilegier, om deras frihet från verlds-
i) Lunrl. AV ad Bibliot Bibi. Msc. II c. fol. i3.
i) Riks ark. Rådsprot d. ii Jan. 1636
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
