- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
177

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att han på en sådan plats skulle få ovänner, är
klart. Sådana saknades ej heller. Ake Tott, Johan
Banér m. Q. voro honom mycket gramse. Härtill
bidrog också Salvii egen personlighet, hvilken ej var
egnad att vinna förtroende och kärlek. Han hade i
det enskilda lifvet ett retsamt, ojemnt och
uppbrusande lynne, ehuru klok och kall i allmänna
sammanträden. I hans sinnelag fanns ingenting stort eller ädelt,
som kunde vinna och bibehålla aktning eller cillgifven—
het. Penningar älskade och samlade han mycket. I
afseende på sättet taltes allehanda. Det finnes äfven
spår, att utländska magter sökt genom gåfvor vinna
hans biträde, men inga säkra spår alt han derföre
verkligen uppoffrat fäderneslandets fördel.

Salvius ingick vid 30 års ålder i äktenskap med
sin lärjunges moder, en guldsmedsenka, mindre
behaglig och till åren, men med ovanligt stor
förmögenhet. Sammanlefnaden var ej serdeles lycklig och
ofördelaktiga rykten utspriddes om Salvii lösaktiga lefverne.

Hans deltagande i Westfaliska freden och då
varande tvister med Johan Oxenstjerna skola vi jemnte
hans sednare öden i nästa del omtala.

NILS NILSSON TUNGEL,

son af en Karl den niondes räntemästare, blef 1630
antagen som kongl. sekreterare eller skrifvare i
rådet och adlades 1637. Han började snart att af
Danska sändebudet i Stockholm taga mutor, ja årliga
un-derhållspenningar, hvaremot han för denne omtalade
allt, hvad i rådet förehades. Denna handel dref han
många år och utan att blifva upptäckt. Regeringen
tyckes dock hafva misstänkt något sekreterarnas
förräderi. Oxensljerna brukade derföre vid de vigtigaste
angelägenheterna visa ut Tungel och de andra
skrif-rarna, hvarefter han sjelf förde pennan. Åren 1637

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free