Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gynnades, var dess företrädesrätt som köpare af
kro-nogods, hvarom mera framdeles.
Adeln inom sig kom till mera ordning och
sammanhang medelst riddarhuset och riddarhusordningen.
Genom den af Gustaf Adolf införda röstberäkningen
efter klasser fick å andra sidan regeringen större
inflytande inom ståndet än förut.
Man har omtalat denna tidens högadel och
ämbetsmän såsom utmärkta för stora kunskaper. Detta
gäller om Axel Oxenstjerna, Johan Skytte, Per Banér
och Per Brahe, samt några få deras likar; men icke
om mängden. Man finner tvärtom bevis, att de
varit tämligen oläida, ehuru kanske i förhållande till
samtiden kunniga nog. Ebba Brahe, och riksdrotsen
Gabriel Gustafsson Oxenstjerna m. fl. kunde ej tala
Fransyska, många bland rådet icke Lalin, knappt
något främmande språk. Gustaf Adolf hade nyss före
sin död bestämt till rådsherrar åtskilliga personer,
bland andra äfven Axel Banér. Då dessa sedermera i
rådet inkallades, vägrade Banér att mottaga platsen,
»ty han fann sig der till ovärdig; han hade icke fått
»tillfälle att så vialäg^a sig om vettenskaperna ,
»som för ett sådant ämbete höides.» Jakob De la
Gardie deremot föreställde honom, »att många af
her-»rarna i rådet hafva mera nyttjat svärdet än boken,
»hvadan de icke genomgått ¡sin skola så alldeles; men
»hoppades dock att genom ett godt förstånd och
red-»lig vilja kunna vara sitt fädernesland nyttiga T).» Det
var först efter enträgna förejtällningar, som Axel
Banér kunde förmås att mottaga det vigtiga kallet. —
För öfrigt fortfor också under denna tid det
öfverkla-gade förhållandet, att adeln upprostrade sina söner till
»dans, jagt, nöjen och hoflefvern*;» men icke till
»kun-»skaper och arbetsamhet, hvarföre också
kanslisysslor-»na allt mer och mer måste falla i händerna på ofiäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
