- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
180

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»se stånden1).» Under ledning af Sky tten och med
Johannes Matthia? till första lärare, hade år 1625 för
adelns bättre uppfostran ett serskildt läroverk blifvit
i Stockholm inrättadt under namn af Collegium
illustre, men det gick redan 1633 öfverända2) af brist
på medel.

För öfrigt bibehöllos från fordna lider ännu
många af adelns tryckande företrädesrättigheter så i lag
som bruk. Ännu kunde frälsemannen i följe af
Gårdsrätten sjelf till fängelse och mindre straff döma sina
bönder, hvilket ofta på det egennyttigaste och
vildaste sätt missbrukades, i synnerhet i Finnland, der
adeln var längre bort från öfverhetens öga och
straffande hand, samt tillika hade det nära exemplet af
de lifegnas behandling i Est- och Lillland. Bönderna
blefvo af en och annan icke blott med det trägnaste
arbete utblottade, utan ock för föga orsak inkastade i
herregårdstornet och illa handterade. Äke Tott, Otto
Sperling m. 11. blefvo af regeringen för sådana sina
våldsamheter allvarligt skrapade3))

Adeln hade förut i lag och än mer i häfd
uteslutande rätt till de högre ämbetsverken.
Regeringsformen af lC3t införde ett visst antal ofrälse
medlemmar i hvarje kollegium, genom hvilket förordnande
ofrälseslåndens rättighet till deltagande uti den högre
statsförvaltningen för första gången formligen erkändes.

De gamla begreppen om adelns höghet fortforo
hos dem sjelfva och hos många. Alanus, en professor
i Äbo, påstod offentligen, »att adelskap vore en
gudom-»lig inrättning, och att barn af förnäma föräldrar
vo-»re af ädlare och högre natur än andra.>> I visst fall
ökades anspråken. Man börjar finna spår af det utri-

i) S. st. d. 13 Jan. 1636.

o) Engestr. 4:o Historiska Anledningar af Gust*
Ben-zelstjerna.

3’ Rik sark. och Regisir:-.t. d, 2( Ang. 16.’4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free