- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
186

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samt besökte många länder och regenter. I allmänhet
undvek han att genom predikningar och tal reta den
stora hopens lidelser och derigeuom söka styrka åt
sin sak. Han vände sig i dess ställe till de
kunnigare, der öfvertygelse och en lugn granskning kunde
väntas. Ar 1631 var han vid protestanternas möte i
Leipzig; år 1634 vid Evangeliska förbundets
sammanträde i Frankfurt, saint talade med lärdom och värma,
men också med sansad värdighet för sin sak. Många
lyssnade dertill; men under krigets stormar och
tvisternas bitterhet kunde han ingen ting uträtta.
Gynnad af Axel Oxenstjerna, kom han år 1636 i samma
afsigt till Sverge, och vände sig äfven här till
regeringen och domkapitlen. Han besökte och samtalade
med de förnämsta teologerna i riket. Hans värdiga
uppförande skaffade aktning. I Uppsala gaf man
honom ett afslående, men luftigt svar. Rudbeck
bemötte honom i början så, att biskopens egen renlärighet
blef dragen i tvifvelsmäl och han måste på ett prest- ,
möte förklara och rentvälta sig. Sedermera vardt han
Dur?ei oförsonligaste fiende. Drottningens lärare,
Johannes Matthiic, blef af Duraius så hänförd, att han
framdeles till sin olycka sjelf inträdde på samma
bana. Presterskapet begynte emedlertid blifva oroligt
och reta sinnena, samt vid riksdagarna framkasta
vinkar om kättare och falska profeter. Oxenstjerna
beklagade, att presterna »icke bemödade sig om
förso-»ning, utan i dess ställe hittade upp alla möjliga
«tvistepunkter sins emellan.» En bland biskoparna
anmärkte: »att de enfaldiga togo förargelse Öfver
Du-»riei lärosatser.» Oxenstjerna s\arade: »de enfaldige
»hade aldrig fått veta något derom, så framt ej
pre-»sterra i sina predikningar i otid framdragit tvisten
»för de enfaldigas öron, och dermed väckt
förargel-»se.» Regeringen ville emedlertid icke för denna
sakens skull väcka oro i landet. Duraius måste resa.
Han begärde bevis om sitt uppförande. Presterna vil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free