- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
189

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för dess ytterligare befrämjande erhålla en botanisk
trädgård, men saken kom icke till verkställighet.

Kemien idkades af få, nästan endast af dem,
som sekt; konsten att göra guld. Fysiken var äfven
föga drifven. De, som utforskat några förut okända
naturkrafter och med deras tillhjelp gjorde ovanliga
rön, ansågos för trollkarlar. En professor i Abo blef
för sådan misstanka nästan från högskolan fördrifven.

Stjernkunskapen drels med mera ifver; och
en enskild man lät i Uppsala uppföra ett
observatori-um. Vettenskapen stod dock ännu i nära förening med
stjernspådom.

Jordkunskapen gjorde betydliga framsteg
genom Anders Bureus, hvilken år 1G2G utgifvit
fullständiga kartor öfver hela Scandinavien, samt serskildt
öfver Norrland och Finnland, hvilka kartor legat tilL
grund för alla, som sedermera öfver Sverge under detta
århundrade utkommit. För öfrigt var man ganska
obenägen för allmän försäljning al sådana verk; ty man
ansåg dem som vägvisare för fiendtliga infall.

Statsvettenskapen var nästan okänd.
Historien deremot bearbetades med mera ifver.
Mes-senius, farfadern, skref sitt stora, mycket berömda
ar-beie. Girs författade sina krönikor öfver konungarna
Gustaf Wasa och Erik den fjortonde, för hvilket arbete
han åtnjöt offentligt understöd T). Chemnitz blef anta*
gen till rikshistoriograf med 800 riksdaler i lön 2) och
skref sin vidlyftiga historia om Tyska kriget.

Uti Filosofien hade Bamisliska läran vunnit
mycket anseende, i synnerhet som den uteslutande
gynnades af Johan Skytte, hvilken som kansler tillsatte
vid Uppsala akademi endast sådana lärare, som
gynnade Bamismen. Vid Tyska lärosätena började
deremot den AristotelisV a filosofien åter göra sig gällande.
Alla Svenskar, som studerat utrikes, återkommo intag-

i)Riksark. Radsprot. d, 23 Febr. 1641.
’ 2) S. st. d. 11 Apr. 1644.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free