Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständerna och regeringen. Man finner i många
riksdagsbeslut, att ständerna öfverleinnade en och annan
vigtig angelägenhet »åt regeringen, som densamma bät—
»tre förstår och är i tillfälle att efter förefallande
om-»ständigheter lämpa beslutet.»
Enligt regeringsformen 1634 skul’e hvarje
betydande ämbetsverk engång om året inför styrelsen
af-lägga redovisning. Så skedde också i början. Man
finner, att landshöfdingarna, ja sjelfva kollegierna,
anförda af sina presidenter, hvilka också voro
riksförmyn-dare, i sådan afsigt uppträdde för regeringen T). Denna
åtgerd tyckes dock snart hafva blifvit betraktad som
en tidspillande onödighet och derföre aflaggd.
Det hette i 1634 års regeringsform, att ingen
Svensk fick undandraga sig rikets tjenst. Detta
stadgande blef af regeringen tillämpadt med en öfver
enskilda tagen egenmägtighet, som nu skulle väcka
förvåning. Så tvingades Banér att mot sin vilja tjena,
och han var ej den ende. Vid tillsättandet af sysslor
uttalades och följdes den grundsatsen, att man borde
dervid se på det allmänna bästa icke på den enskilde
sökandens befordran 2). Då vigligare ämbetsmän
begärde tjenstledighet för enskilda angelägenheter, t. ex»
sina närmastes bröllopp, begrafningar m. m., blef det
esomoftast afslaget stundom med skrapor. De enskilda
förbindelserna måste vika för fäderneslandet.
Förmyndareregeringen följde i allmänhet den
grundsats att framdraga och begagna endast personer af redligt
och hedrande uppförande. Den blef derföre i allmänhet
väl och troget tjenad samt tillvann sig hos folket
aktning och förtroende. Gustaf Adolf, som bland sina
närmaste icke tålde annat än ära och dygd, hade dock
serdeles på de sista tiderna tillåtit sig använda några
män af tvetydigt rykte. Sverge fick plikla derför, då
dessa
1) Rik sark. Rådspr. 1635.
2) S. st. d. 4 Mars 1643.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
