Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUTREDJE KAPITLET.
OM SYERGES FÖRHÅLLANDE TILL UTLÄNDSKA
MAGTER.
De öppna och redliga grundsatser, som
förmyndareregeringen i allmänhet följde vid in*-e
förvaltningen, användes icke, då det var fråga om utländska
magter. Icke nog, att Sverge sökte sin egen fördel
det sökte den icke sällan genom att skada sina
grannar, äfven i deras inre förhållanden. Man följde
vanligtvis Richelieus, Romerska republikens och de flesta
eröfrande staters exempel. I sitt eget land ville man
hafva en stark och mäglig regering, som förmådde
sammanhålla och med eftertryck använda statens
krafter. Inom grannrikena deremot sökte man så mycket
som möjligt att bibehålla fria regeringssätt, och ju
mera sådana lemnade tillfälle för oenighet och partiers
uppkomst, ju mera de inskränkte magten hos
grannstatens regering, desto bättre, desto tryggare ansågs
det vara för Sverge. Grundsatsen uttalades ej sällan.
Då Danska rådet sökte i förväg än mera inskränka
magten för Kristian den fjerdes blifvande efterträdare,
anmärkte Jakob De la Gardie, »att detta vore för
)>Sverge nyttigt, icke blott i Danmark och Polen,
»utan ock, om det kunde ske, i Ryssland.» Han
tänkte på de förra Rysska oroligheterna, i hvilka Sverge
med så mycken framgång blandat sig. Axel
Oxen-stjerna biföll anmärkningen och tilläde: »Tre ting
haf-»va hjelpt Sverge; först Rysslands alltför stora
tral-»dorn; för det andra Polens alltför stora frihet; för
»det tredje Danmarks inre oenighet T).» En annan
gång anmärktes, att Sverges trygghet försäkrades
der-igenom, att styrelsemagten var i Danmark delad
mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
