- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
211

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iruktade gerder och utskrifningar, och än mer att
draga öfver sig alla de i Tyskland varande Svenska
tropparna. Likväl röjde sig deras bjertans mening.
Det hette, att Polen var neutralt uti trettioåra kriget;
likväl visade de vid gränsen boende Polackarna
öppen partiskhet för de kejserliga. Antingen dessa ville
genom omvägar taga Svenskarna i ryggen, eller ock i
nödens stund söka undflykt, så stod dem alltid Polen
öppet; för Svenskarna åter var det helt och hållet
stängdt. Fastän ordentligt stillestånd var mellan båda
rikena ingånget, skedde dock 1635 under anförande af
Rad-ziwill ett härjande infall i Svenska Lilfland. Ar 1639
samlade den ryktbare Herman Both några hundrade
ryttare i Ostpreussen och Polen, samt företog ett nytt
pluadringståg inåt samma Lililand. Han blef snart
ut-drifven, hvarefter Polackarna försäkrade, att de icke
haft någon del i hans företag. Polen var dock det
land, hvarifrån infallet skedde, och der Roth efter
misslyckandet fann skydd. Ar 1642 gjorde Polackarna
åtskilliga ströftåg uti det af Svenskarna besatta
Pommern och voro en gång nära att bortsnappa
pfalzgref-ven Karl Gustaf. Året derpå gick kejserliga generalen
Krokov genom Polen, då han angrep Pommern, och
när han blef derifrån af Königsmarck utdrifven, sökte
han och fann inom Polen undflykt och skydd. Ar
1645, då Danmark genom Brömsebrofreden afträdde
Ösel till Sverge, gjorde Uiadislaus deremot öppna och
formeliga insagor. Han påstod, »att Ösel hörde till
»Lithauen och följakteligen under Polen.» Äfven hade
konung Kristian af honom fått låna peningar på hvilken
underpant, som Uiadislaus sjelf ville bestämma. Denne
»sade sig nu dertill välja Ösel.» Af dessa dubbla skäl
förklarade »han öa för sin tillhörighet, och att han aldrig
»skulle samtycka dess afstående till Svenskarna.» Uti de
offentliga skrifterna härom, äfven i dem, som inlemnades
till regeringen i Stockholm, undvek han att nämna
Kristinas namn utan talade blott om Sverges rike. På
Ösel förehade han dels med Danska ståthållaren Ebbe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free