- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
221

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skjulsnmg samma fördfclar, som frälsebönderna. Vi
hafva redan berällat det derom hållna samtalet och
dess utgång. Sedan dessa båda hinder besegrats, blef
andtligen den gamla friskjutsen afskaflad; dock ännu
endast på försök. Det skedde i Februari 1642.

I afseende på inskrifningen infördes en
betydlig förändring. Man hade förut användt olika sätt;
den era tiden tagit drängar, den andra endast
tor-pare. Under konungarna Johan och Karl hade
utskrif-ningen skett efter gårdtalet; Gustaf Adolf började omk’ing
1620 håila den efter mantalet, och taga hvar tionde
skatte- och krono- och hvar tjugonde; frälsebonde.
Afsigten var att få mera folk; och den vanns i början;
men sedan upphittade så väl allmoge som herrar en
hop underslef, hvarigenom soldaUalet minskades samt
oräthisor och tvister uppkommo T). Adel och
ståndspersoner antogo olagliga försvarskarlar; bondedi
ängarna stympade sig eller flydde undan. Från Finnland
bortrymde stundom stora hopar öfver Rysska gränsen;
en annan gång brände de sina gårdar och gömde sig
i skogarna; allt för att undgå utskrifningen 2). Från
dessa förhållanden hade Dalkarlarna länge gjort
undantag. De hade sins emellan uppställt ett en gång för
alla beslämdt antal soldater och deremot vaiit fria
från uUkrifning 3). Denna iniättning jemnte
ofvan-nämnde missbruk gaf Per Brahe anledning alt under
vistandet i Finnland införa i Karelen utskrifnir.g efter
gårdtalet. Både allmoge och regeiing blef dermed
nöjd; beggedera visste, hvad de hade att läkna på;
bonden kunde utan farhåga taga iå många drängar, han
för sitt åkerbruk behöfde; och alla underslef voro
förekomna. Regeringen ville genast iniöra samma sätt
uti Sverge. Vi hafva redan omtalat de häfiiga tvister,
som den härom måste föra mot de adeliga privilegier—

1) S. st. d. 9 Jan. och ii 16U, d. 9 Febr. 1642.

2) S. it. d 3 Nov. 1G43.

3; S st. d. 12 FcLr. 1GÖ7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free