Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagna, tomhändta, föraktade, eller ock göra nya
ansträngningar. Svenska regeringen och folket valde det
sed-nare, och riksdagen beviljade förhöjning af pålagorna.
När dessa skulle indrifvas, uppstod nästan i alla stånd
och landsorter ett häftigt missnöje, flerestades uppror;
och likväl befanns den gjorda bevillningen otilhäckiig.
Soldaterna voro snart utan sold , utan förråder, och
man fruktade att förlora äfven de sista fästningarna i
Tyskland. Att bekomma lån var omöjligt. Gustaf
Adolf hade för sådana i ränta erlaggt 8 , 12 , till och
med 20 för hundradet. Flere af dem stodo ännn
obetalda; och ingen ville gifva nya. Slutligen, att pa de
hårdt tryckta, och nu halft upproriska undersåtarna
lägga än större skatter, ansågs för cn omöjlighet.
I denna nöd länkte man åter på försäljning aí
kronogods. Frågan derom väcktes för första gången d,
31 Maj 1638 och af Axel Oxenstjerna. Då målet
dagen derefler förekom, framställdes allehanda skäl. Man
tvekade; »godsförsäljning var i regeringsformen
förbju-»den, den lunde väcka framtida räfst, o. s. v.» Man
eftersinnade andra medel till skaffande af penningar;
men intet befanns användbart. Tredje dagen voro alla,
äfven Gyllenhjelm, ense om försäljningen; Johan Skytte
var ej i staden. Man lät dock förslaget ännu till en
tid hvila. Det synes nästan, som regeringen försökt
draga sig fram utan att tillgiipa det betänkliga
medlet. Men de många upproren under sommaren 1638
visade omöjligheten att ytterligare besvära ständerna.
Ej heller kunde Banér under hela året tränga sig från
den öde Östersjöstranden, hvarföre han ännu var i
be-hof af understöd, ifall något med besked skulle
uträttas. Af dessa skäl upptogs förslaget ånyo, och blef
j-nyo bifallet. Afgörande beslutet fattades d. 5 Nov.
163S. Såsom skäl androgos: först rikets stora
be-hof. Konung Gustaf Adolf hade i nödens stund
Lort-lemnat hela Jemtland; Ryssen likaledes Kexholms lån.
F( rmyndare-regeringen hade väl också skäl att
förunnande af betydliga fördelar sälja några kronogods. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>