- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
247

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning. Missbruken derstädes voro också större an på
de flesta andra ställen. Prester, länsmän och bönder
i samråd med hvarandra gjorde kronan det gröfsta
un-derslef, så att ofta hela byar uteslötos ur längderna,
och kronan mistade deraf både soldater och sk-tter.
När nu ransakningar om sådant anställdes och tillika
den nya tulltaxan blef påbjuden, uppstod ett högljudt
missnöje. Från predikstolarna förkunnade presterna
Guds vrede och straff öfver land och regering för de
nya tullarnas skull. Ingen sådan afgift blef i Karlstad
uppburen; magistraten ursäktade sig med fruktan, att
ett försök dertill skulle tvinga dem att rymma landet.
Det synes, som Gabriel Oxenstjerna äfven besökt
nämnde stad och dämpat de der utbrustna
oroligheterna T).

Också Dalsland visade samma sinnesstämning 2).
De andra landskapen tycktes ej heller vara att lita på,
och vid riksdagen vankades namnlösa smädeskrifter.

Regeringen blef öfver dessa förhållanden
bekymrad, men ej modlös. Hufvudmännen för de svåraste
företagen blefvo till lifvet straffade för att bereda
lydnad och varnagel. Men derjemnte togos mildrande
steg. Landshöfdingarna iingo befallning att vid
skat-teransakningarna gå med något öfverseende till va>,:a,
för att ej uppreta den oförståndiga allmcgen.
Presterna påmintes att undervisa folket om dess
skyldigheter mot öfverheten samt tillse, att barnen
uppfostrades i Gudsfruktan till landets framiida trygghet
och förkofran. Man sökte också göra för allmosen
begripligt, att bland aila slags beskattningar var den
öfverklagade tulien just den, som jemnförelsevis minst
betungade bonden; och att deremot adel och
ståndspersoner med stor förtäring och stor försäljning måste
i densamma erlägga vida högre aigifter. .Axel
Oxenstierna förmanade i allmänhet både prester och andra

i) S. s*. d. 3 Oct. 1633 och 17 Ja-n. 1639.

i) S. st. d. 5 Sep t, 1638.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free