- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
34

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uti handbref till sonen rådde han denue, att om
Brau-denburg genom ytterligare inkast gåfve någon
förvändning dertill, söka på godt maner återtaga det gjorda
beviljandet, och sedan hålla sig fast vid hela Pommern.
jDu bör, skrifver han, här ut i arbeta till
fäderneslandets bästa, så vidt sig göra låler. Men, om af
orsaker, som ej md nämnas, man icke kan komma
längre, och blifver stormen allt för häftig, så hjelper
föga streta deremol. Jag känner nogsamt lynnet och
afsigterna hos dem, som nu slyra Sverige, har ,också,
ännu af dem min dagliga och dryga del. Jag ser
fäderneslandets skada och vanheder för ögonen, sä all
del för ett ärligt hjerla och vettigt hufvud är den
största hann. Om ej Gud, ära och samvete hållit mig
qvar, hade jag längesedan lemnal min plals. Men
Seneca säger: Var ej alltför envis på dina
föresatser, titan följ dil ödet leder. När allt bemödande är
fåfängt, måste man bruka, tålamod och lämpa sig
efter liden. Detta är den ytterlighet: till hvilken den
förståndige bör komma. Den synes för mänga
besvärlig; men, om den ej iakllages, så skall hela
verket snart brytas sönder. Det är dock bättre hafva
någon ordning än ingen. Fadrens uppmaningar
måtte hafva inverkat, ty snart derefter klagade Chanut hos
Kristina, att Johan Oxenstjerna sökte hindra freden.
Dessa klagomål blefvo välkomna. Kristina yttrade
sig med mycken bitterhet öfver Johan Oxenstjernas
’uppförande; utmålade sjelf alla de förskräckliga följder
och krigseländen, som af hans motsträfvighet kunde
föranledas; sade, att han borde inför Gud och menniskor
ansvara derför o. s. v. Chanut tyckte sig likväl hos
Kristina under alla dessa utbrotl märka en hemlig glädje,
att den af henne hatade Johan Oxenstjerna visade
verl-den sina fel och huru liten del han borde hafva uti
äran af fredsslutet. Det var också allmänna
öfverty-gelsen, att Johan Oxenstjeruas uppförande blifvit
ol-verenskommet, kanhända föreskrifvet af fadern; så all
fellt hvad, i detta hänseende sades eller gjordes mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free