Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parti, upphöjdes på en gång till friherre och grefve
samt erhöll friherreskap i Wermland och dertill den nu
utgångna Stureättens rika grefskap, Stegeholm, beläget i
Småland. Gabriel Bengtson Oxenstjerna, hvilken var
minst utmärkt bland riksdagsförmyndarne af detta namn
och ej heller älskad af rikskansleren, bekom finska
socknarna Mustasaari , Stor- och Lillkyro,
utgörande tillsammans minst 500 hela hemman och med
årlig inkomst af 13,000 daler i silfver. Fredrik
Stenbock, den gamle öfversten för Smålands ryttare, fick
Seglora socken, bestående af 72 hela hemman, samt
Roosarnas fordna grefskap Bogesund. Förut hade
Kristina vid åtskilliga tillfällen begåfvat honom med
Kungs-lena by samt 144 hela hemman, beläget det mesta i
Westergötland; efter hans död förökade hon
gref-skapet ytterligare med G4 hela hemman uti Halland.
I September under sjelfva riksdagen 1650, och
Ständernas närvaro och klagomål oaktade, gaf Kristina
åt Per Brahe ett friherreskap, bestående af socknarna
Kuopio, Idensalmi, Sotkamo, Paldamo, Pielis, Ulo och
Salo i Finnland, tillsammans innehållande nära 1,500
hemman och derjemte Kajanabergs slott. Som orsak till
denna frikostighet förebars, att när ätten af Erik den
fjortonde upphöjdes på en gång från adelig till grefvelig
värdighet, erhöll den endast grefskap, men intet
friherrskap, hvilken så kallade orättvisa, Kristina nu ville
på ofvannämnde sätt godtgöra. Hon hade dock redan
1645 till förbättring på grefskapet Wisingsborg
anslagit de fyra socknarna Olmestad, Haufrida, Wireda och
Adelöf, utgörande 143 hemman.
Är 1651 gjorde drottningen dessutom begynnelsen
med alt i Sverige återinföra en ännu högre värdighet,
i det hon utnämnde pfaltsgrefven Johan Kasimir till
hertig öfver Stegeborgs län. Vid sonen Adolf Johans
död år 1689 utgick denna hertigliga värdighet.
Som från alla dessa adelsgårdar, friherre-och
gref-skaper utskylderna skulle hädanefter tillfalla deras
in-nehafvare och icke kronan, så är klart, att denna sed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
